Midsommar och sju sorters blommor, del 1. Hjälp Ukrainas folk. Krönika 424 20220624

De äldsta fossilen av blomväxter är cirka 130 miljoner år gamla och från början av paleogen, för 66 miljoner år sedan, har de ökat i antal och artrikedom.
Idag finns det ungefär 300 000 kända blomväxtarter och de utgör cirka 90 % av alla landväxtarter och det är bara blomväxter som har blommor.
Blommor har ståndare och pistill som innehåller växtens könliga förökningsorgan. Rosor, gräs, björkar, orkidéer, näckrosor ser olika ut, men alla är de blomväxter.
För att befruktning ska ske måste ståndarnas pollen överföras till pistillens märke, detta kallas pollination och det kan ske på olika sätt, till exempel med hjälp av vinden eller insekter.
Blommor hos vindpollinerade arter är enkla och oansenliga medan de insektspollinerade arterna måste på något sätt locka till sig en insekt. Lockmedel kan vara doft, nektar, färg och pollen.
Blomväxter kallas också för gömfröiga växter eller angiospermer. Efter befruktning utvecklas fröanlaget till ett frö i en pistill i blomman, som i sin tur utvecklas till en frukt.
Ärtbaljor, hasselnötter, vallmokapslar, äpplen, blåbär och lönnens näsor är exempel på några frukter. Alla blomväxter har med andra ord frukter, vilket är unikt för dem.
Fossilfynd av de äldsta blommorna visar att de var mycket små, bara ett par millimeter, och oregelbundna. De innehåller i stort sett bara fortplantningens allra viktigaste delar, exempelvis endast pistill om det är en honblomma eller ståndare om det är en hanblomma.
Blomväxter är moderna påfund, där de första växterna koloniserade land för mer än 400 miljoner år sedan, men man får leta i sediment som avsattes flera hundra miljoner år senare för att träffa på rester av blomväxter.
Bilden visar tulpaner.
Dessutom är sådana fossil av de tidigaste blommorna svåra att hitta, de allra tidigaste blommorna var nämligen minimala skapelser. Under de senaste tjugo åren har enastående välbevarade fossil av blomväxter hittats på många håll i världen.
Bilden visar tulpaner.
Dessa blomväxtfossil har legat inbäddade i avlagringar från krita, den geologiska period som inleddes för cirka 145 miljoner år sedan och varade fram till 65 miljoner år före nutid. Fynden av dessa blomfossil omfattar tusentals små, tredimensionellt bevarade blommor, frukter och frön och gör det möjligt för oss att studera viktiga faser i blomväxternas allra tidigaste utveckling.
Bilden visar en tulpan.
År 1980 publicerade pollenforskare ett epokgörande fynd av fossila blommor i Skåne, då hittades ett stort antal, cirka 80 miljoner år gamla, blomfossil i ett lertag norr om Ivösjön. Dessa fynd från Ivösjön var visserligen inte de allra äldsta fynden av blomväxter för på andra håll i världen hade forskare funnit 50-60 miljoner år äldre rester, men dessa var mycket ofullständiga.
Bilden visar tulpaner.
Fynden i Skåne hade däremot hela blommor med välutvecklade blomdelar såsom foder, krona och nektarium. De fossilrika avlagringarna från krita i Skåne består av lersediment, siltsediment och sandsediment som avsattes i ett delta vid kusten.
Bilden visar vårkrage.
Sedimenten var fortfarande mjuka, och det har därför varit lätt att sålla fram de organiska resterna efter att först ha slammat upp materialet i enbart vatten. Liknande sediment där det förekommer rikligt med fossil av blommor, frukter och frön har numera hittats också på andra ställen i Europa, Asien, Nordamerika och nyligen även i Antarktis.
Bilden visar vårkrage.
De flesta fossil är från ungefär samma tidsperiod som Skånefynden, men en del är också äldre. Efter det att Skånefynden var gjorda har en mängd andra blomfossil upptäckts och de hittills äldsta blomfossilen har hittats i Portugal och Nordamerika i sediment som är betydligt äldre, det vill säga, mellan 120-125 miljoner år gamla.
Bilden visar vårtörel.
I Nordamerika förekommer de i de så kallade Potomac Group-sedimenten på den atlantiska kustslätten och i Portugal i avlagringar i den så kallade västportugisiska bassängen. Denna plats har länge varit känd för sitt innehåll av pollen och blad från tidiga blomväxter, men först under de senaste åren har också blommor hittats där.
Bilden visar sommargyllen.
Med ganska få undantag är de äldsta fossila blomresterna mycket små, sällan mer än ett par millimeter i diameter. De är inte synliga för blotta ögat utan måste först lösgöras från sedimenten och sedan letas fram under mikroskop med stor förstoring.
Bilden visar sommargyllen.
Bästa hälsningar, glad midsommar och på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
//Dan