Södra Duveled norr om Dule bäck och Skillingaryd, del 2. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 600 20230529

Det lilla knippfrylet är rikligt förekommande i ängsmarkerna i Södra Duveled men samtidigt mycket förbisedd till och med under blomningen.
I den lilla dammen låg en kniphona som innan jag fick upp min kikare påminde lite om en smådopping tack vare den vita fläcken vid näbbroten. Det visade sig dock bara vara en liten vit skönhetsfäck.
Även här finns historien i landskapet och den biologiska mångfalden nedskriven på en liten skylt som man inte får missa, denna kunskap förgyller nämligen besöket på platsen.
Invid den mäktiga och spärrkroniga tallen på kullen nordväst om dammen växer riktligt med arten skogsbingel, "Mercurialis perennis", som är en tvåbyggare, det vill säga, den har skilda honplantor och hanplantor.
Växten skogsbingel är giftig, sannolikt på grund av dess innehåll av saponiner, metylaminer och eteriska oljor. Förgiftning har konstaterats hos hästar, kor, får, getter, kaniner med flera djurslag. Växtens giftighet avtar vid torkning men försvinner ej. Djur ratar vanligen växten både i färskt och torkat tillstånd.
Förgiftningssymptomen vid förtäring av skogsbingel ger en ökad salivering och andning, illamående, magsmärtor, förstoppning följd av ofta blodig och vattnig diarré, blod i urinen, magkatarr och tarmkatarr, anorexi, leverskador, hemolys, njurinflammation, feber, bindhinnekatarr, bedövning, nervpåverkan och förlamning, darrningar, kastning. Förtäring av större mängder kan även leda till dödsfall.
Skogsbingel är en flerårig ört med krypande jordstam som förekommer som en tämligen sällsynt lundväxt, i södra Sverige upp till mälartrakterna, i det sydligaste Norges kusttrakter och i sydligaste Finland utmed Finska viken. I Danmark är den allmän i hela landet förutom i Nordjylland och Västjylland.
Örten skogsbingel växer på fuktig näringsrik mark, helst i lövskog men endast sällan in barrskog och på sina lokaler växer den vanligen i stora massor med mörk, blåaktig grönska precis som här.
Det stora, väldiga och spärrgreniga tallen står mitt i bestånden av skogsbingel precis som en väktare av den ovanliga och vackra skogsbingeln. 
Skylten tycks säga att vi människor har minst två olika val i våra liv så tänk efter noga innan ni väljer ty det är inte säkert att båda leder rätt.
Här på kullen invid dammen kan man vila, tänka efter och bli andlig över naturens väldighet och vackra väsen oavsett religion, politisk tillhörighet och hudfärg.
Benedikt av Nursia eller Den helige Benedictus, föddes år 480 i Nursia, det nuvarande Norcia i Umbrien. Han avled år 543 och kan med goda skäl anses vara det västerländska munkväsendets grundläggare, och han är Benediktinorden grundare. Sina studier bedrev han i Rom och Benedikt vördas som ett helgon inom den romersk-katolska kyrkan, och utsågs till Europas skyddshelgon av påven Paulus VI.
Backtrav, ”Arabidopsis thaliana”, är en art i familjen korsblommiga växter och är en 5–30 centimeter hög, späd, blågrön vinterannuell ört med basal bladrosett. Stjälken är grenig med några få, smala och oskaftade blad. Blommorna är fyrtaliga och vita, cirka 3 millimeter vida och sitter i klase. Skidorna är långa och tunna och sitter på utspärrade skaft.
Backtrav förekommer på torra, sandiga ställen, backar och berg och den betraktas som ett ogräs och finns i större delen av Europa och i delar av Asien och Afrika, i Sverige allmänt i de södra och mellersta delarna, sällsynt norrut.
Arten är en av de mest studerade biologiska modellorganismerna och den används inom den moderna genetiken. Dess popularitet grundar sig i att den är mycket lättodlad och har ett förhållandevis litet genom eller arvsmassa som är lätt att manipulera.
Backtrav har också en kort generationstid och kan förökas både genom självpollination och korspollination samt producerar en stor mängd frön.
Genom är inom genetiken en beteckning på en organisms samtliga gener.
Vad var det som dök, var det kanske Loch Ness-odjuret som sägs vara grönt med stora fenor, ungefär som förhistoriska marina reptiler som ”Plesiosaurus” eller svanödlor från Juraperioden för cirka 201–145 miljoner år sedan.
Naturligtvis var det inte en förhistorisk svanödla utan den lilla vackra, numera rödlistade och ovanliga smådoppingen, "Tachybaptus ruficollis". 
Smådopping häckar i dammar, små vegetationsrika sjöar och slättsjöar och förekommer regelbundet men sparsamt till sällsynt i södra Sverige upp till norra Uppland-Närke-Värmland-Bohuslän. Arten uppfyller tyvärr kriterierna för att rödlistas som ”Nära hotad” eller ”NT” då antalet reproduktiva individer bara skattas till cirka 600 styck.
Smådoppingen föredrar tämligen grunda vatten, oftast sådana som är mellan en och två meter djupa, men ibland hittar man den i dammar som bara är en halv meter djupa. I regel väljer den dammar med tät vegetation i form av kaveldun, vass, säv, olika starrarter och viden. Ofta är en stor del av vattenytan, ibland uppemot hälften, täckt av flytbladsvegetation. Dammar och sjöar i öppet landskap besätts tidigare än sådana omgivna av sluten skog.
De tycks inte konkurrera med varandra, grågåsparet och sångsvansparet, utan går tillsammans i godan ro och betar av det näringsrika och friskt gröna gräset alldeles norr om den lilla grunda dammen och våtmarken. 
Sångsvansparet är inte rädda men mycket vaksamma trots att jag står ganska lång borta för mitt tele är hela 1200 millimeter i sin brännvidd och förflyttar därmed verkligheten mycket närmare mig än vad bilden tycks visa. 
Den gamla björken invid det lilla grustaget med Vaggerydssyenit och axveronika har fått ge sig i vinterns starka vindar och blir nu till värmande brännved.
Även längst ner i söder på Södra Duvelen växer enstaka backsippor men en naturvårdsbränning eller en kraftfull mekanisk fagning på våren skulle ge en ordentlig fart på artens antal.
I det låga eftermiddagsljuset blir den lilla vårstarren som vackraste guld och ståndarna samt pistillerna är maximalt utvuxna, allt för att ge fler framtida vårstarrar, bara pollinatörerna är tillräckligt många vilket de i våra tider inte är, tyvärr.
Bästa hälsningar och på återseende!

Hjälp Ukrainas folk!

Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra

och inte hatar varandra dödar varandra

genom beslut av gamla människor som känner varandra

och hatar varandra men inte dödar varandra.
 
//Dan