Damberg&naturen

Ännu en vacker men giftig röd flugsvamp nyligen uppkommen ur jorden i mildvädret i slutet av november.

Molekylära studier visar att den röda flugsvampen uppstod i bortre Sibirien för mellan 12–8 miljoner år sedan, varifrån den sedan spred sig till resten av Asien, Europa och Nordamerika. Idag har människan, avsiktligt och oavsiktligt, spridit den på många andra håll i världen och arten återfinns i till exempel Australien, där den bildar symbios med eukalyptusträd.

Det finns många varianter av den röda flugsvampen, särskilt i Nordamerika där de olika typerna skiljer sig något åt i utseende. I Sverige har vi den bruna flugsvampen som har guldbrun hatt och de flesta räknar den idag som en egen art, men åsikterna går isär och kanske är det bara en färgvariant av röd flugsvamp.

När den röda flugsvampen uppstod för mellan 12–8 miljoner år sedan kallades tidsperioden för Neogen, en period som varade mellan 23–2,58 miljoner år sedan.

Under denna tidsperiod fortsätter kontinentaldriften att sära på Sydamerika och Afrika och stora delar av södra Europa och västra Asien ligger under vatten men kontinenterna ligger nu i stort sett i samma läge som idag. Klimatet blir för mellan 5,3–2,6 miljoner år sedan kallare och flera istider uppträder. Temperaturgradienten mellan pol och ekvator blir högre och havsnivån sjunker. De stora bergskedjebildningarna fortsätter under tiden och vissa teorier ser dessa förändringar som en stor del av förklaringen till de förändringar i klimat och vegetationsutveckling som sker under tidsperioden Neogen.

Mångfalden hos däggdjuren nådde sin topp under Neogen och i Eurasien och Nordamerika gav skogarna vika för gräsbevuxna stäpper. Nya former av växtätare uppstod och från skogens mjuka växter och löv gick dessa nu över till att beta gräs som sliter mer på tänderna. Hästar, kameler och noshörningar strövade över vidsträckta ytor och parallellt med växtätarna utvecklades nya rovdjur som kunde jaga över långa sträckor. Motmedel mot rovdjuren var flockbeteenden, säsongsstyrda vandringar, stor kroppsmassa, snabbhet och uthållighet.

Elefanter som mastodonter utvecklades liksom hjortar, giraffer och hyenor. De primitiva och köttätande rovdjuren inom den systematisk gruppen ”Creodonta” ersattes av snabbare och intelligentare hunddjur och kattdjur. I Nordamerika fanns hundbjörnar och sabeltandade katter.

Det utvecklades också små allätare som gnagare, tvättbjörnar, kaniner och opossum och dessa var ofta grävande med revir och hög fortplantningstakt. På dessa levde i sin tur rävar, katter, hundar och ormar.

Vissa typer av däggdjuren uppstod för att senare dö ut, exempelvis ”Chalicotherier” som var växtätare med ett utseende som ett mellanting mellan en häst och en gorilla, ”Entelodonter” var stora grisliknande allätare och ”Indrichoterier” som liknade enorma hornlösa noshörningar.

Både isolering och sammansmältning av faunor pågick under perioden och i Australien utvecklades en mångformig pungdjursfauna i de tropiska regnskogarna som täckte kontinenten men även Sydamerika hade pungrovdjur. Här fanns också bältor, glyptodonter som är trögdjur liknande vår tids bältdjur, myrslokar, litopterner som var hästlika klövdjur, jätterovfåglar och krokodilliknande varelser. Hästar och kameler tog sig över Berings Sund till Eurasien från Nordamerika medan mastodonterna spred sig från Afrika till Eurasien och vidare till Nordamerika. Katter, giraffer, grisar, och boskap tog sig från Eurasien söderut till Afrika.

I haven sam valar, sjökor och de elefantlika, numera utdöda, desmostyliderna. Dessa däggdjursgrupper jagades av jättehajar som Megalodon som kunde bli uppåt 15 meter lång.

I slutet av perioden lämnade också de första människoliknande varelserna Afrikas skogar och bosatte sig på savannen. Flera arter hominider levde sida vid sida och ”Homo erectus” var den första av dessa att lämna Afrika och sprida sig i Eurasien. Denna art var föregångare till både ”Homo neanderthalensis” som utvecklades i Europa och ”Homo sapiens” som utvecklades i Afrika och lämnade den kontinenten för 60 000 år sedan för att sprida sig över världen

Många nya arter av örter och buskar av blomväxter utvecklas under Neogen, kanske som ett resultat av ett kallare och torrare klimat och sjunkande havsnivåer. Gräsväxterna diversifieras och sprids över större områden under Neogen. Tropiska och subtropiska skogar drar sig alltmer söderut respektive norrut och på norra halvklotet finns tempererade skogar med bland annat bok, lönn och ek. Ytterligare norrut på norra halvklotet finns under Neogen barrskogar med tallväxter, bland annat tallar och granar, men även alar, björkar och viden är vanliga. Hela vegetationen var alltså väldigt lik den vi har idag och på södra halvklotet dominerade sydboken, ”Nothofagus antarctica”, de tempererade skogarna som den gjort alltsedan kritaperioden som varade mellan 145–66 miljoner år sedan.

Mitt i allt detta såg den röda flugsvampen dagens ljus för första gången!