Fågelforsskolans biologisamlingar, del 4, sista delen. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 888 20250206
Fågelforsskolan i Skillingaryd är den skola där jag gick under hela min grundskoletid under åren 1965-1974. Här på högstadiet har jag också varit lärare i matematik och samtliga No-ämnen och No-teknik under mer än 15 år av mitt yrkesliv. Nu kommer jag att presentera de fina biologisamlingarna som finns på skolan i en serie krönikor här på min sida dambergochnaturen.blogg.se.
Ulla och Bertil Magnussons insektssamling, som man kan se i sin helhet i del 3, är en unik lokal forskargärning genomförd framför allt under 1950-talet och 1960-talet, mestadels i trakterna av Skillingaryd. Denna insektssamling är en viktig del av de biologisamlingar som tillhör Fågelforsskolan efter en gåva från Ulla och Bertil. Denna fina samling fotograferade och publicerade jag den 18 februari år 2016 och den finns naturligtvis representerad i det som jag nu presenterar för er läsare under rubriken Fågelforsskolans biologisamlingar i fyra delar.
Insektssamlingen finns presenterad i sin helhet i del 3.
Nu, i den 4:e och sista delen av min dokumentation av Fågelforsskolans fina biologisamlingar, är det dags att göra en djupdykning in i den lilla världen via bildens mikroskop med flera hundra gångers förstoring och ända upp till 1000 gångers förstoring. Då ser man en värld full av liv och andra intressanta företeelser såsom kroppens vävnader och celler vilket ingår i studiet av ämnet anatomi i biologin. Man ser bilder som våra ögon inte kan uppfatta utan hjälp av mikroskopen i bildens skåp.
Ett vanligt optiskt mikroskop eller ljusmikroskop, som visas på bilden, är nästan som en kikare för mycket korta avstånd. Det är byggt av slipade linser och har ett objektiv närmast föremålet man tittar på, och ett okular för ögat att titta genom. Men medan vanliga handkikare har förstoringar på fem till tjugo gånger, har ljusmikroskopen förstoringar på flera hundra gånger och ibland även upp till tusen gångers förstoring beroende på okularet.
För att upptäcka och se objekt i mikroskop krävs att man tillverkar egna mikroskopiska preparat eller använder redan klara och köpta preparat som man kommer att se exempel på i detta avsnitt 4 av min krönikeserie om Fågelforsskolans biologisamlingar.
Dessa preparat måste vara tunna och som kan genomlysa. Enklast börjar man med små objekt i vätskefas, så kallade protozoer genom att till exempel förbereda en höinfusion men när man känner sig lite säkrare kan man även göra preparat av exempelvis olika växtdelar.
För att skaka liv i så mycket protozoer som möjligt genom en höinfusion så behöver torrt hö blötläggas i mellan 3–6 dygn men väljer man blött gräs från dikeskant så räcker det antagligen 3 dygn. Efter några dygns blötläggning börjar bakterierna öka i antal och tillväxten av protozoer sätter fart. Placera en droppe från vätskan på ett objektglas, använd gärna en pipett. Placera sedan ett täckglas på droppen. I mikroskopet bör man nu se små encelliga eller flercelliga organismer som toffeldjur, klockdjur och nematoder.
För att göra preparat av växter krävs att man antingen skivar dem väldigt tunt eller att man försiktigt kan dra loss en tunn hinna. För att studera klyvöppningar, där växten tar in koldioxid, kan man ta det yttersta tunna lagret på exempelvis ett tulpanblad. Gör ett snitt på bladets yta. Dra loss den översta tunna hinnan och placera den på ett objektglas. Droppa en droppe vatten på bladet med en pipett och placera ett täckglas på hinnan. I mikroskopet kan man då se både celler och klyvöppningar. Kanske kan man även se några av cellernas olika delar som cellkärna såsom kloroplaster och vakuoler.
Dessa mikroskopiska preparat finns väl paketerade i bildens små trälådor klädda med svart läderliknande material. Preparaten är trots åldern mycket väl bevarade och väl skötta trots att de använts flitigt under årens lopp. De finns fortfarande att köpa hos läromedelsförlagen till en relativt billig penning. Denna låda heter Människan Laborationsserie II.
Här kan man se preparaten om tvärstrimmig muskulatur. Tvärstrimmig muskulatur är muskelvävnad hos ryggradsdjuren inklusive människan och en del ryggradslösa djur. Betraktad i mikroskop är den regelbundet tvärstrimmig på grund av muskelcellernas inre struktur. Tvärstrimmig muskulatur omfattar hos ryggradsdjuren skelettmuskulaturen och hjärtmuskulaturen.
Skelettmuskulaturen är en tvärstrimmig muskulatur och en sammanfattande benämning på muskulaturen i människokroppens rörelseapparat och motsvarande muskler hos andra ryggradsdjur. En skelettmuskel består av muskelhuvud som är den del som är belägen närmast kroppens centrum samt muskelbuk och svans.
Denna lilla låda heter 108005 Laborationsserie Människan I, och här kan man studera exempelvis lungan. Lungvävnaden utgörs av elastisk bindväv, som möjliggör lungornas utvidgning och sammandragning under andningen. Luftrörsträdets eller bronkträdets ändgrenar utgörs av säckformiga bildningar med halvklotformiga utbuktningar som heter lungblåsor.
Hos människan är lungan ett parigt organ i bröstkorgen. Vardera lungan har en nedåtriktad, bred konkav bas mot mellangärdet och en smal spets riktad upp mot halsen. Framtill gränsar de båda lungorna delvis till varandra och deras yttre sidor är välvda och ligger an mot bröstkorgsväggen, medan vardera lungans inre sida är plan och delvis urgröpt för att ge plats för hjärtat. Höger lunga består av tre lober, åtskilda av två djupa fåror, vänster lunga av endast två lober. Varje lob består av segment som vart och ett försörjs av en bronk.
Här finner man preparatet om bland annat luftstrupen. Luftstrupen är ett rörformigt organ bestående av hästskoformiga broskbågar vilka hålls samman av bindväv. Insidan av luftstrupen är klädd med en flimmerhårsförsedd slemhinna, som innehåller rikligt med slemkörtlar. Luftstrupen förbinder struphuvudet med de båda huvudbronkerna.
Lådan heter Människan III Patologi och Parasitologi och här kan man fördjupa sig om bland annat Tbc. Tuberkulos eller förkortat Tbc är en luftburen smitta och sprids mellan personer genom inandning av mycket små vätskepartiklar som sjuka personer avger när de hostar eller nyser. Smittsamheten uppkommer i många fall tidigt, innan personen är medveten om att den har tuberkulos.
I samma låda som på förra bilden med rubriken Patologi och Parasitologi kan man här även fördjupa sig i blodproppar. Blodproppar förebyggs genom att stillasittande undviks och övervikt behandlas. Speciell förebyggande behandling ges bland annat till personer med ärftligt betingad blodproppsbenägenhet eller med sjukdom som ökar risken för blodproppsbildning samt efter större kirurgiska ingrepp. Vid inträffad blodpropp avser medicinsk behandling att dels förhindra ytterligare tillväxt av proppen, dels förebygga förnyad blodproppsbildning.
Preparatet 108316 visar snäckfeber eller schistosomiasis orsakande inälvsmask eller bilharzios, efter maskens ”upptäckare”, tysken Theodor Maximilian Bilharz, är ett av mänsklighetens stora gissel och ett typexempel på sjukdomar, vars utbredning präglas av människans levnadsmönster. Över hela världen beräknas över 200 miljoner människor vara infekterade. De vuxna maskarna kan effektivt avdödas med läkemedel men behandlingen måste sättas in i tid för att inte obotliga skador skall hinna uppstå.
Patologi eller sjukdomslära, är läran om sjukdomarnas orsak och utveckling, framför allt med utgångspunkt från förändringar i byggnaden av celler, vävnader och organ.
Parasitologi är läran om parasiter, parasitism och parasitsjukdomar, i första hand hos människa och djur.
Här är lådan med rubriken Laborationsserie Kryptogamer. Kryptogamer är ett samlingsnamn för sinsemellan inte närbesläktade grupper och därmed ingen systematisk grupp enligt modern växtsystematik. Kryptogamer omfattar alger, lavar, mossor och ormbunksväxter. Svampar räknas inte längre till växtriket. Alger och lavar kallas ibland bålväxter eftersom de saknar stam. De övriga kryptogamerna, det vill säga mossor och ormbunksväxter, förs då till stamväxterna.
Vitmossor ingår i släktet ”Sphagnum” som är ett släkte med bladmossor med knappt 40 arter i Sverige och Norden. Dessa bildar en enhetlig och från andra bladmossor skarpt skild grupp. De är gröna, gulgröna, rödbruna eller bruna och stammen är upprätt, och grenarna sitter i knippen längs denna.
Ytterligare en låda finns om människans anatomi, denna heter 108005 Laborationsserie Människan I. Människans kanske mest utmärkande särdrag är vår avancerade hjärna med en genomsnittlig volym av cirka 1 400 kubikcentimeter eller 1,4 liter. Från tidpunkten då våra förfäder skildes från schimpansernas förfäder har hjärnan blivit allt större. Den moderna människans hjärna är cirka 3 gånger tyngre än vad som är normalt för ett däggdjur av vår storlek och det är främst storhjärnan eller cerebrum som ökat i storlek.
Smaksinnet är ett sinne hos människan och vissa andra djur och består i förmågan att förnimma olika substanser som kommer i kontakt med smakorganen, som hos människan sitter i munhålan.
Sinnen är hos djur inklusive människan förmågan att förvandla olika slags retningar till upplevelser. Traditionellt räknar man med fem olika sinnen, syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Ibland räknas även balanssinnet in och hos vissa djur ytterligare ett eller flera sinnen.
Som värden ser ut nu för tiden borde man även lägga till ytterligare ett sinne till oss människor, nämligen vansinnet.
Lådan med preparat om baketerier 108010. Bakterier har som grupp närmast otrolig anpassningsförmåga och förmår producera och konsumera nästan alla naturligt förekommande organiska, och många oorganiska, föreningar. Deras stora betydelse för människan förknippas kanske främst med deras bioteknologiska potential och de sjukdomar de orsakar, infektionssjukdomar, men de har också avgörande funktioner i alla ekosystem, inklusive däggdjurs och andra organismers tarmsystem, människans hud och andra miljöer i och på levande organismer.
Kolibakterie eller colibakterie är ett vardagligt namn på bakteriearten ”Escherichia coli”.
Kolibakterien förekommer rikligt i nedre delen av tarmen hos så gott som alla varmblodiga djurarter, inklusive människa, och orsakar normalt inte sjukdom. Ett flertal olika stammar av kolibakterier bildar emellertid toxiner, gifter, och ger därigenom upphov till diarréer som liknar kolera eller dysenteri. Det som i dagligt tal kallas ”turistdiarré” orsakas av stammar mot vilka man saknar immunitet.
Bakterien ”Escherichia coli” orsakar även en stor andel av fallen av diarréer hos barn under 5 år, vilket är särskilt allvarligt i utvecklingsländerna. Flertalet urinvägsinfektioner orsakas också av kolibakterien. Får bakterien tillfälle att växa i till exempel bukhålan eller blodbanan uppkommer livshotande bukhinneinflammation eller blodförgiftning, sepsis.
I denna lilla låda får man lära sig om den ryggradslösa djuren. Ryggradslösa djur, evertebrater, är djur utan ryggrad, det vill säga alla djur utom understammen ryggradsdjur där människan ingår.
Hit brukar även föras protozoerna, de encelliga ”djuren”. Av Sveriges mer än 35 000 kända djurarter inklusive cirka 2 000 arter protozoer utgörs nästan 99 % av ryggradslösa djur. Totalt i världen är motsvarande siffra cirka 97 %.
Fynd av bland annat krypspår i 650–542 miljoner år gamla lagerföljder visar att det fanns ryggradslösa djur i slutet av prekambrium. Det är emellertid först i början av kambrium, för ca 542 miljoner år sedan, som man har en rik dokumentation av olika ryggradslösa djur. Då utvecklades en mångfald olika livsformer, och detta i det geologiska perspektivet plötsliga uppträdande av framför allt olika grupper av ryggradslösa djur brukar kallas den kambriska explosionen.
Trikiner ingår i ett släkte parasitiska rundmaskar med människa och många andra däggdjur som naturliga värdar. Maskarna blir upp till 4 millimeter långa och rundmaskarten ”Trichinella spiralis” har världsvid utbredning och orsakar sjukdomen trikinos, som drabbar människa, svin, räv och andra köttätande däggdjur. Sjukdomen trikinos är en zoonos, och den viktigaste smittkällan för människan är förtäring av griskött som innehåller inkapslade trikinlarver och som tillagats vid för låg temperatur eller under för kort tid. Smittspridning sker inte mellan människor. Sjukdomen yttrar sig hos människan i några dagars diarré samt någon tid senare, när masklarverna via blodet nått den tvärstrimmiga muskulaturen, i svår muskelvärk, som kan kvarstå i månader. Alla grisar som slaktas vid svenska slakterier kontrolleras beträffande förekomst av trikiner. Trikinos är anmälningspliktig enligt svensk smittskyddslagstiftning.
Här kan man fördjupa sig i preparatet om Dafnior eller på svenska hinnkräftor. Dafnior är ett vanligt namn på ett släkte hinnkräftor, bildat av det vetenskapliga släktnamnet ”Daphnia”. Hinnkräftor i ordning kräftdjur har mer än 600 olika arter, varav cirka 95 arter finns i Sverige och Norden, de flesta lever i sötvatten. De är mellan 1–6 millimeter stora men enstaka arter kan bli något större, men överstiger inte 18 millimeter. Hinnkräftor dominerar planktonsamhället i praktiskt taget alla vattensamlingar men saknas i snabbt rinnande vatten.
I samma låda som den förgående bilden visade får man även fördjupa sig i flugans hornhinna.
Flugor är en underordning av insektsordningen tvåvingar. Det finns cirka 100 000 flugarter i världen och i Sverige finns cirka 6 000 arter. Flugans facettögon och fasettögon i allmänhet är synorgan som byggs upp av ett stort antal likartade delögon, så kallade ommatidier.
Fasettögon finns hos nästan alla insekter och kräftdjur och från fossil vet man att även de utdöda trilobiterna hade väl utvecklade fasettögon, medan fasettögon av enkel typ finns hos vissa rörmaskar. De egentliga spindeldjuren däremot har enkla ögon som bygger på samma princip som ryggradsdjurens och människan ögon.
Bästa hälsningar och på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra
och inte hatar varandra dödar varandra
genom beslut av gamla människor som känner varandra
och hatar varandra men inte dödar varandra.
//Dan