Vacker vinter utmed Fågelforsleden, sol och många kungsfåglar. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 884 20250202

Fågelforsleden var vacker som ett vykort av Jenny Nyström men det var verkligen mycket kallt denna soliga dag. Kungsfåglarna hördes frekvent hela tiden när de födosökte för att överleva natten med tillräckligt mycket föda i den lilla varmblodiga kroppen, bara 5 gram tung.
Ett par meter till vänster på bilden flyter Lagan lugnt och tyst på sin färd söderut med slutdestination Laholmsbukten men ytterligare knappa 50 meter till vänster går den hårt trafikerade och mycket störande motorvägen E4 eller Europaväg 4.
E4 eller Europaväg 4 är en europaväg som börjar i Torneå i Finland och slutar i Helsingborg i Sverige. E4 är Sveriges näst längsta väg efter E45, då sträckan mellan Haparanda, som är startpunkten i Sverige, och Helsingborg utgör 1 590 kilometer men sträckan i Finland är 0,8 kilometer lång.
Jenny Nyström var en konstnär som är mest känd för sina bilder av tomtar och hon kan sägas vara den som skapade bilden av den svenska grå tomten, framför allt genom sina många julkortsmotiv som fortfarande är mycket populära. 
Fågelforsleden var mycket vacker och jullik men också mycket kall och där solen inte nådde ner till marken utan belyste bara trädens toppar. Vackert nog trots allt!
Apropå Jenny Nyström och hennes tomtar så undrar man om inte någon tomte ska titta fram bakom någon liten gran eller tall utmed Fågelforsleden denna vackra vinterdag.
Jenny Nyström levde under åren 1854 till 1946 och gjorde många teckningar till barnböcker, bland annat Barnkammarens bok från år 1882 och var också en av de första i Sverige som gjorde bilderböcker. 
Denna vackra och snövita dag bar jag hela tiden på en julaftonskänsla trots att julen år 2024 sedan länge var över för denna gång.
Ovanför mig flög vid ett flertal tillfällen en stor flock med grönsiskor vilka följde mig utmed min vandring norrut utmed Fågelforsleden denna dag.
Grönsiskorna rastade och stannade till vid ett flertal tillfällen i de stora och många klibbalarna borta vid den gamla åfåran vid Abbotens bro men något fototillfälle blev det inte denna gång.
Borta vid Abbotens bro, som även denna var snötäckt, hade jag förhoppning om både strömstare och kungsfiskare men fick nöja mig med, vilket verkligen inte var fy skam det heller, knattret från den lilla gärdsmygen som brukar hålla till här i strandvegetationen invid bron.
Abboten bro utmed Fågelforsleden har fått sitt namn i folkmun efter Abbot Arvid vid Nydala kloster.
Dåden vid Nydala kloster år 1521 var ett antal avrättningar begångna av soldater ur den danska armén, som var på tillbakatåg från Stockholm efter kröningen av kung Kristian II och det efterföljande Stockholms blodbad. Efter kungens genomresa och uppehåll i Nydala blev klostrets abbot och fem eller sex munkar bundna och dränkta i ett närbeläget vattendrag. Klostret grundades redan år 1143 av cisterciensermunkar från Frankrike.
Den danska armén hade kommit landvägen upp genom Sverige och på hemvägen tågade man genom Östergötland och Småland.
Den lilla orten Nydala ligger endast 60 kilometer söder om Jönköping och på vintern använde man sig helst av de tillfrusna sjöarna som transportleder. Det var också över sådana tillfrusna sjöar och genom otillgängliga skogsmarker som den danska armén färdades i januari månad år 1521.
I klostrets egen kopiebok från år 1521 står det att läsa följande:
”År 1521 led vår vördade fader Abbot Arvid martyrdöden och dränktes tillsammans med sina konventsbröder av den skändlige tyrannen Kristian, som även lät halshugga ett stort antal biskopar och ädlingar”.
Den danske ämbetsmannen Arild Huitfeldt beskrev händelserna i sin ”Danmarckis rigis kronicke” från åren 1595–1603:
”Därefter kom han till Nydala kloster. Där betalade han så i härberget, att han lät sänka abboten och några av hans bröder uti ett runt vatten för att de uti förleden fejd med några av allmogen hade varit honom emot, och för att de nu skulle bortfört en hop av deras gods och mat, när de förnam hans ankomst, i skogarna, så att där inte var så mycket mat för handen som fordrades. Abboten, en stark ung man, slet sig lös uti vattnet, men måtte åter däri. En av munkarna, då han såg, att de andra fem av hans bröder blev bundna, löpte han på kansliet. Där lät mäster Jesper Brockmand, sekreterare, kasta en kappa om honom och fick honom en hatt på, och lät honom sitta ibland de andra skrivarna, och då man letade efter honom blev det svarat, han var där inte, varmed han blev befriad”.
Händelsen i Nydala finns omtalade i ett antal nästan samtida källskrifter. I den så kallade ”Roskilde-Aarbogen”, vilken behandlar tiden 1448–1549, står bland annat följande:
”På den tid koning Christian for neder av Sverige, kom han till ett av S:t Bentz kloster, heter Nydala. Där lät han grummeligen gripa abboten själv sjätte i samma stund som de var gångna från altarna och hade sagt mässan, och bundo dem och sänkte och mördade dem förutan orsak, brott och dom, rätt och medkänsla. Inte för någon annan sak än att de hade utfört i skogen på en hemlig plats något kost och fetalie, att alltsammans inte skulle uppätas och borttagas från dem. Dock var där nog i klostret igen till kungen och hans folks behov”.
I en dansk årbok från år 1286 till år 1549 kan man också läsa om blodbadet:
”Söndagen där näst efter S:t Powels dag lät kungen sänka abboten av Nydala kloster med sex munkar uti en bäck, som ligger uti klostret, icke särskilt djupt”.
I en annan dansk krönika, som behandlar tiden från kung Valdemar Atterdag till och med Kristian III, finner man en liten variant på episoden ovan med munken som räddades:
”Men på vägen till Danmark bedrev Christian ett ynkligt mord uti Nydala kloster, ty han lät taga abboten med präster och munkar, och lät binda dem och kasta dem i vatten och dränkte dem, en man undantagen som kung Christians kanslerskrivare hjälpte genom deras kammare och in på en privet att han inte blev funnen”.
Enligt Svenska Akademiens ordbok är ordet privet ett äldre ord för avträde, avträdeshus, dass. Att gå på privet.
Nydaladåden framstår i de dåtida beskrivningarna som minst sagt avskyvärda. Det är emellertid viktigt att notera att endast den ena sidans version är bevarad. Kristian II var både den danska adelns och Gustav Vasas fiende. Det var också dessa som efter år 1524 stod som segrare, och som sådana helt kunde handha propagandan kring den avskyvärde danske kungen. Man lät bland annat publicera och sprida ett kopparstick, Blodbadsplanschen, med scener som framhävde bland annat avrättningarna i Stockholm och Nydala på ett dramatiskt sätt. Man hade också möjlighet att tillse att källmaterial som på ett objektivt sätt kunnat ge en bred bild av händelseförloppen saknades eller reducerades enligt principen att det är segrarna som skriver historien.
Att verkligheten om dåden i Nydala delvis kan ha varit en annan än den officiella framskymtar till exempel i Arild Huitfeldts krönika, där det antyds att munkarna aktivt deltagit med allmogen i kampen mot kungen. Flera av varandra oberoende källor, både danska och svenska, tar dock upp att dåden i Nydala verkligen skedde och att det var på kungens befallning.
Man kan ifrågasätta om kungen var närvarande vid händelserna, som skall ha ägt rum den 2 februari år 1521. Enligt en dansk källa skall kungen ha kommit till Köpenhamn senast den 3 februari, och färden mellan de två orterna tog på denna tid flera dygn i anspråk även vid snabb transport.
Fågelforsleden är en mycket välbesökt promenadslinga som sträcker sig från Västra lägret och hela vägen upp till Götaströms golfbana och Götaströms gamla järnbruk och vidare upp till Dulebäckens utlopp i Fågelforsdammen via den lilla vattenfyllda dödisgropen och de branta ravinerna alldeles norr om golfbanan.
Här är jag strax framme vid Fågelforsdammen, damvallen, det öppna vattenfallet och kraftstationen.
Fågelforsledens öppna vattenfall bildar denna lilla vattensamlig innan vattnet fortsätter nedströms via den gamla åfåran. Här hade jag nöjet att höra ytterligare en knattrande gärdsmyg som jag tyvärr inte ens fick syn på på grund av allt ris och alla grenar.
Gärdsmygen är dessutom en mästare på att gömma sig och att "aldrig" sitta still.
Kraftstationen i fjärran och historien om ett elverk tar sin början i och med att Kungliga Patentverket och Registreringsverket beviljade per den 3 juli år 1911 registrering for Aktiebolaget Skillingaryds elektricitetsverk. Bolaget hade sitt säte i Skillingaryd, Tofteryds socken av Jönköpings län och den el som skulle levereras producerades i Fågelfors vattenkraftverk. Mellan Tofteryds kommun och Kungliga Arméförvaltningens artilleridepartement samt Kungliga Domänstyrelsen hade per den 9 december år 1910 ett arrendekontrakt upprättats som gav kommunen rätt att utnyttja Statens vattenfall i Lagan vid Fogelfors och Götaström. Tofteryds kommun gav sedan per den 31 mars år 1911 Skillingaryds Elverk i uppdrag att bygga ut nämnda vattenfall. Den första generatorn installerades år 1911 och den andra år 1912 men sedan dröjde det till år 1932 innan det tredje aggregatet byggdes. P Johansson ingenjörsbyrå i Växjö gjorde år 1948 en värdering av kraftstationen och man konstaterade då att under de senaste åren hade det producerats i genomsnitt 990 MWh, megawattimmar. Detta avviker inte så mycket från dagens produktion. Nuvärdet av investeringarna under åren 1911–1948 var cirka 230 000 kronor och Ingenjörsbyrån ansåg att kraftstationen år 1948 var värd i runda tal 200 000 kronor. År 1964 skedde en revision av kraftstationen vid Fågelfors, Skillingaryd. I ett brev i april år 1928 ber Vaggeryds Elektricitetsverk att få abonnera på cirka 33 kW och vill veta lägsta pris och villkor. En prishöjning är på gång och samtliga abonnenter i Skillingaryds Elverk fick i juni år 1918 ett brev om prishöjning. För belysningsändamål var höjningen 10 procent och för kraftändamål 25 procent. Tariffen var uppbyggd som ett årsackord. Uppmätt energi för belysning kostade 40 öre/kWh och för motordrift 20 öre/kWh. I brevet angående prishöjningarna från år 1918 ställer elverket hårda krav. ”Abonnent anmodas att på vederbörligt ställe på omstående lista med sin namnteckning godkänna nämnda prisändring. Den abonnent som underlåter detta godkännande, anses hava uppsagt sitt kontrakt med elektricitetsverket”. I februari år 1924 ansåg åtta värmeelementsabonnenter att tiden var inne för en kraftig sänkning av abonnemangspriset. I ett brev från dessa står, ”Vi anser att priset jämfört med vedeldning måste anses överdrivet högt, även så att ingen kraft levereras om söndagar och helgdagar, som dock levereras av de flesta och även minsta kraftstationer i allmänhet”. Så kommer önskemål om en prissänkning på elektriciteten från Fågelfors kraftstation. Aktiebolaget Nässjö Stolfabrik, som enligt brevhuvudet är Europas största stolfabrik, vill också ha en lindring i avgifterna för sitt kraftabonnemang och ber att få avlägga kraftavgifter endast för den tid då motorerna är i drift. Vilken effekt dessa brev haft går inte att utläsa av de handlingar som finns tillgängliga, men klart är att energipriset sänkts. I ett annat brev till Fågelfors kraftstation den 16 augusti år 1934 begär Carl Pettersson att få en ersättning för skötsel av en installerad dieselmotor med tjugofem kronor i månaden eller en krona per dag under den tid då motorn är i gång. Mycket arbete utöver den ordinarie arbetstiden fordras. I ett annat brev till Fågelfors kraftstation, också detta år 1934, skriver en annan maskinist, Ernst Ljungkvist, till styrelsen. Han åberopar arbetsmiljöskäl när han framför sina önskemål: ”På grund av, att bolaget har insatt dieselmotor, och denna gjort arbetsbördan för maskinisterna mera maktpåliggande, samt att de gaser som av motorn alstras äro hälsofarliga, och i icke ringa grad nedsättande på arbetsförmågan, vågar jag härmed vördsamt anhålla, att styrelsen toge i övervägande, huruvida icke åttatimmars arbetsdag ofördröjligen måtte tillämpas vid körning av dieselmotorn”. Här har det inte berörts hur Vattenfall levererar kraft till Skillingaryds Elverk. Som detaljdistributör inom området kom Vattenfall in i bilden år 1957. Tofteryds edf. var en underabonnent till Skillingaryds Elverk. Nätet var dåligt och underhållet med otillräcklig överföringsförmåga. Då Skillingaryds Elverk inte ansåg sig kunna skaffa erforderligt kapital för upprustning fick Trollhätte Kraftverk, som var det dåvarande namnet, en förfrågan om att överta anläggningarna. Abonnentantalet var 250. Nätet övertogs år 1957. Av kalkylen framgår att råkraftinköpet beräknades vara 700 000 kWh å 4,43 öre. Tariff för försålt energi var nio öre. Drygt tio år senare, år 1968, förvärvar Vattenfall samtliga aktier i Skillingaryds Elverk. Säljare är Skillingaryds Köping. Köpeskillingen är 2 860 000 kronor minus långfristiga och kortfristiga skulder.
Personalen, elverkschefen Thord Ehn, montörerna Erik Wennerberg och Egon Svensson, maskinist Arvid Johansson och grovarbetare Sigvard Sjölin, erbjuds anställning hos Trollhätte Kraftverk.  Året därpå, 1969, övertar Skillingaryds Elverk distributionen inom Tofteryd utan kostnad. Samma år övertas även Grytåsortens Elektriska distributionsförening utan köpeskilling men med föreningens skulder. Det dåvarande företagets gränser överensstämmer med dagens Skillingaryds Elverk. Liksom idag hade elverket ingen egen personal utan sköttes ifrån Skara. Skillingaryds Elverk har därefter varit inblandat i köpet av Domneåns Kraft AB. År 1975 övertog Skillingaryds Elverk samtliga aktier i DKAB. Köpeskillingen som var 18 Mkr, finansierades genom ett lån från Vattenfall. Hur den affären sedan utvecklades tillhör DKAB:s historia.
År 1910, närmare bestämt den 9 december, tecknas ett arrendekontrakt Tofteryds kommun och Kungliga Arméförvaltningen samt Kungliga Domänstyrelsen om rätt till utnyttjande av statens vattenfall i Lagan vid Götaström och Fogelfors.
År 1911, kraftverket börjar byggas och aggregat 1 installeras.
År 1912, aggregat 1 tas i drift i april, aggregat 2 installeras.
År 1930, erhölls tillstånd att höja dämningen med 1,2 meter. Dammen byggs om.
År 1931, installeras aggregat 3.
År 1942, turbin 2 byts ut.
Åren 1964–1966, kraftverket rustas upp, ombyggnad av damm, byte av löphjul på turbin 1 och 3, omlindning av generatorer samt ny elutrustning.
År 1968, Vattenfall förvärvar Skillingaryds Elverk AB.
År 1983, tilloppstuben byts ut.
År 1988, betongreparation av sugrör, med mera.
År 1990, ombyggnad av intaget vid sumpen med bland annat nya intagsgrindar.
År 1997, Vattenfall AB övertar Fågelfors kraftverk från Vattenfall Skaraborg Elnät AB samt renovering av turbin 2 med bland annat nya löphjul och detta påbörjas i december.
År 1998, upprustning av Fågelfors kraftverk då el- och kontrollanläggning byts ut, nivåautomatik och statiska mätare med mera installeras i mars, turbinregulatorerna byts ut mot nya hydraulaggregat och motviktsstängare samt renoverad turbin 2 tas i drift i mars, nytt yttertak och ventilation installeras i augusti.
Nuvarande stationsdata, fallhöjd cirka 8,5 meter, Qutb. Cirka 5 m3/sek, effekt 380 kW, normalårsproduktion 7,3 GWh.
Fågelforsdammen hade lagt sig under natten med en mycket vacker men tunn ishinna som verkligen inte höll att belasta med i princip någonting med tyngd som mäts i enheten Newton, (N).
Äntligen fick jag två hyfsade bilder på denna vackra lilla fågel som är så svårfotograferad.
Kungsfågel, ”Regulus regulus”, är en art i fågelfamiljen kungsfåglar som blir cirka 9 centimeter lång och är Europas minsta fågel. Den är grön på ovansidan och gråvit undertill samt på hjässan finns ett brett, svartkantat, gult längsband, hos hanen med orange ton. Vingen har två ljusa band.
Arten häckar allmänt i granskog i hela Sverige utom längst i norr, dessutom i stora delar av övriga Europa och i norra Asien.
Den livnär sig av insekter och spindlar. Många kungsfåglar flyttar under hösten söderut, i Sverige häckande fåglar flyttar till Centraleuropa, men ungefär lika många är stannfåglar.
Under hårda vintrar dör tyvärr många kungsfåglar av kyla och födobrist.
Kungsfågeln har i stora delar av Europa namn som påminner om det svenska så ock det vetenskapliga släktnamnet där ”Regulus” betyder ”liten kung”. Det sammanhänger med huvudets guldkroneliknande färgband. Redan i antiken berättades om fåglarnas tävling där den som flög högst skulle blir deras kung. Örnen tycktes vinna men från dess rygg lyfte då den lilla kungsfågeln, som gömt sig där, och vart därmed fåglakung. Samma historia har dessutom berättats om gärdsmygen.
Att döda en kungsfågel har räknats som olycksbringande.
Vårt skatpar letar ofta föda under snön genom att med näbben gräva små gropar i snön ända ner till gräsmattan och hjälper mig med att riva mossa men nog hittar den något matnyttigt också såsom larver, puppor och maskar får vi väl hoppas.
Bästa hälsningar och på återseende!

Hjälp Ukrainas folk!

Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra

och inte hatar varandra dödar varandra

genom beslut av gamla människor som känner varandra

och hatar varandra men inte dödar varandra.
 
//Dan