Vårvinter, dansande dimmor och en magisk kvällshimmel. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 889 20250207
Har ni missat mina naturkrönikor som handlar om Fågelforsskolans fina biologisamlingar så är det bara att skrolla ner till krönikorna 885-888.
Gråhäger, ”Ardea cinerea”, är en art i fågelfamiljen hägrar som blir mellan 90–100 centimeter lång och har ett vingspann 175–195 centimeter. Den är grå på ovansidan och vit undertill och har svart nacktofs och ett svart band längs varje sida av huvudet, även vingpennorna är svarta. Näbben är brungul. Arten häckar i kolonier i träd nära vatten och lägger en kull om fyra eller fem ägg årligen. I Sverige häckar den regelbundet norrut till södra Svealand och tillfälligt i Norrland. Den förekommer också i stora delar av övriga Europa, i Asien och i Afrika.
Gråhägern livnär sig av fisk, grodor och andra djur som den finner i och vid lugna vatten. Den jagar ofta genom att smyga sig på bytet och hastigt hugga det genom att sträcka fram halsen, som före hugget hålls något S-formigt böjd. De hägrar som häckar i Skandinavien övervintrar i Centraleuropa och Sydeuropa. Under milda vintrar övervintrar en del hägrar i södra Sverige. Gråhägern var redan under antiken en viktig orakelfågel, vanligen lyckovarslande. Fågelns fiskdiet gjorde att man smorde in fiskeredskap med hägerfett för att de skulle bli ”turliga”.
Just denna gråhäger, den suddiga varianten, heter suddig gråhäger och finns sällsynt i trakterna av Skillingaryd. :)
Det går mot skymning över ljungheden efter en klar och härlig vårvinterdag. Fukten i marken och från luften blir till skiktade dimbankar som sakta stiger upp likt vita slöjor på Skillingaryds skjutfält.
Dimma är mycket små vattendroppar som svävar i luften och som det är svårt att se igenom och ju fler vattendropparna är, desto tätare är dimman och desto kortare sträcka kan man se.
Dimman kan bildas på olika sätt. Om uppvärmd luft från land förs ut över en vattenyta, som en sjö eller havet, kyls luften ner och kondenserar till vattendroppar. Det beror på att kall luft inte kan innehålla lika mycket vattenånga som varm luft. Dimma kan också bildas en klar natt när luften närmast den kalla marken kyls av, till exempel på en äng en sommarkväll. Ett tredje sätt är när uppstigande luft från en varm vattenyta blandas med den kalla luften ovanför och kyls av, till exempel på hösten över ett vattendrag.
Det känns som om vårvintern har anlänt till mina hemtrakter en stund denna dag och det känns skönt att möta den här i kanten av den väldiga ljungheden med de dansande dimmorna som svagt skymmer skogen i bakgrunden.
Ibland kan det vara svårt att skilja på dimma och moln men dimma bildas vid markytan och ligger alltid nära marken medan moln alltid har sin undersida ovanför markytan. Men när moln driver in mot branta bergstrakter når de ända ner till marken och kan se ut som dimma. Dimmoln kan däremot uppstå ur dimma genom att solen värmer upp dimman uppifrån. Då sjunker fuktigheten i luften och dimman kan bli tunnare och lösas upp. Sådan dimma trodde människor förr var älvor som dansade. Dimman kan också stiga uppåt och övergå i dimmoln.
Att promenera på de glashala grusvägarna genom Östra lägret är förenat med risk för både armbrott, benbrott och hjärnskakning. Rejäla sulor och även broddar under skorna är en både bra och billig försäkring. Kanske borde man även ha en hjälm på huvidet.
Rent vatten fryser till is vid en temperatur av 0 grader Celsius. Havsvatten, som innehåller salt, fryser vid –2 grader. När en vattenyta fryser bildas först ett tunt nät av iskristaller, som så småningom tätnar. Om det fortsätter att vara kallt växer istäcket snabbt i tjocklek. Nybildad sjöis är genomskinlig men mycket stark och kallas kärnis. Ett fem centimeter tjockt lager med kärnis är tillräckligt starkt för att bära en vuxen människa. Is är lättare än vatten och lägger sig på ytan i stället för att sjunka till botten. Om is inte hade den egenskapen skulle hela världshavet vara bottenfruset. Ungefär 90 procent av ett isbergs volym finns under vattenytan.
Is kan också bildas på land i kalla klimat. Istäcken, glaciärer, uppstår när det faller mer snö på vintern än vad som smälter på sommaren. Glaciärer vid havskuster ger upphov till isberg.
Men även andra ämnen än vatten kan bilda is. På planeten Mars, på kometer och på andra himlakroppar i solsystemet finns till exempel koldioxidis. Den sortens is finns inte på jorden eftersom den smälter eller förångas redan vid en temperatur av minus 78 grader Celsius och så kallt är det bara ibland på vintern i Antarktis.
Man kan tro att det brinner över likbodens tak men det är bara vackra dimslöjor som spelar ett spratt, ett spratt om att vi går mot ljusare vårvintertider. Den vita fågelholken till höger på bilden är snart en plats för fåglars häckning. Nu är det ännu bara korsnäbbar och korpar som behagar att häcka.
För att mäta luftfuktighet använder man en luftfuktighetsmätare eller hygrometer. Man kan uttrycka luftfuktigheten på två olika sätt. Absolut luftfuktighet betyder att man anger mängden vatten som finns i en liter eller ett kilo luft. Relativ luftfuktighet betyder att man anger mängden vattenånga i procent. Med det menar man andelen av den totala mängden vattenånga som kan finnas i luft vid en viss temperatur.
En relativ luftfuktighet av 100 procent innebär att luften innehåller så mycket vattenånga som är möjligt vid den temperaturen. Om mängden vattenånga i luften ökar ännu mer kondenseras vattendroppar som blir till dimma eller dagg. Luft som är helt torr har en fuktighet av noll procent. Det är bara i vissa öknar, vid mycket kallt väder eller högt upp i atmosfären som luftfuktigheten kan nå nästan ner mot noll procent. I vanlig inomhusluft är fuktigheten omkring 60 procent. En varm och torr sommardag i Sverige kan den vara så låg som 20 procent. När det är dimma är fuktigheten 100 procent.
Det ser ut som ett floddelta i miniatyr under isen. Ett delta eller ett floddelta är ett lågt landområde vid mynningen av en flod eller annat vattendrag. Det ser ofta ut som en triangel. När en flod närmar sig ett hav eller en sjö har den med sig grus, sand och mycket små jordpartiklar. Havet eller sjön hejdar flodvattnet och gruset och sanden leds inte ut i havet eller sjön utan stannar kvar på bottnen nära flodmynningen. Efter hand byggs det på i lager efter lager. Så småningom höjer sig en ny bit land, ett delta, över vattenytan.
Marken i deltan brukar innehålla mycket näring. Därför har många jordbrukare valt att bosätta sig där. Numera är flera av de större deltaområdena mycket tättbefolkade. Några kända deltan är Nildeltat i Egypten, Indusdeltat i Indien och Mekongdeltat i Vietnam. På grekiska heter bokstaven D delta och ser ut som en triangel och eftersom deltaområden ofta ser ut som ett grekiskt D har de fått detta namn.
Kungsfågel, ”Regulus regulus”, är Sveriges minsta fågelart, med en vikt på bara fem gram. Kroppsformen är rundad, med korta vingar och kort stjärt. På hjässan har den ett markerat, centralt gult eller orangetonat längsband som gett fågeln dess namn. Det svarta ögat i ett för övrigt ljusgrått ansikte ger fågeln ett näpet intryck. Ryggen och vingtäckarna är mossgröna, vingarna har ett kort, dubbelt vingband. Kungsfåglarna uppträder i skog där den klänger runt bland grenarna, förutom under flyttningen när de kan uppträda i andra miljöer. Deras närvaro avslöjas oftast genom lätena, ständigt hörs fina, högtoniga pip och sången är också ett högfrekvent, cirka 7 kilohertz, fint pipande som avslutas med en liten trudelutt. Kungsfågelns högfrekventa läten hör till de första som man tappar när hörseln försämras och många äldre personer kan inte höra arten.
Kungsfågeln är i stort sett helt bunden barrskog, och främst granskog och granblandad skog. Granarna ger förmodligen både bättre möjligheter för födosök och ett bättre skydd. Den förekommer också i lägre tätheter i tallskog och i granblandad lövskog, och ibland behöver inte antalet granar vara stort för att härbärgera ett par kungsfåglar. Arten kan därför häcka även i små, isolerade dungar ute på i övrigt öppen mark, granplanteringar på ner till 0,2 hektar kan ibland räcka. Reviren är med andra ord mycket små. Kungsfågeln tillbringar under häckningstid i stort sett all tid i barrträd, där den tar sin föda från grenarna. Ofta väljer den stora granar där det finns en komplex struktur. Födan utgörs helt av små spindlar och insekter som bladlöss och tvåvingar. Boet är skålformigt och byggs av mossa, lavar och spindelväv. Det placeras oftast väl kamouflerat en bit ut på en grangren, på undersidan av grenen, ofta högt från marken. Arten lägger årligen två kullar med 10–12 ägg i varje. Ruvningstiden är 16–19 dagar och ungarnas matas av bägge könen, och ungarna lämnar boet efter 17–22 dagar.
Efter häckningen drar kungsfåglarna ofta omkring tillsammans med mesar, och man kan då också se dem i ren lövskog. En stor del av populationen flyttar söderut om vintern, men många övervintrar också. Under kalla vintrar kan antalet minska kraftigt på grund av hög dödlighet hos de övervintrande kungsfåglarna. Under flyttningen i september-november, respektive i mindre omfattning i mars-april, kan särskilt kustlokaler vara bokstavligen nerlusade av kungsfåglar som anlänt under natten. Sveriges berörs av ett starkt sträck av kungsfåglar från nordostliga bestånd, och troligen övervintrar en del av dessa i södra Sverige.
Kungsfågeln förekommer allmänt i hela Sverige där det finns barrskog. I södra och mellersta Sverige är kungsfågeln en av de allra talrikaste fågelarterna i granskog och granblandad skog, med tätheter upp till 50 par per kvadratkilometer noterade. Tätheten växlar dock starkt mellan olika år på grund av hög vinterdödlighet vissa vintrar, dessutom avtar den norrut. Sverige har enligt de senaste beräkningarna cirka tre miljoner par, dock med stora mellanårsvariationer, som ett genomsnitt, och kungsfågeln är således den fjärde talrikaste fågelarten i landet. Enligt svensk fågeltaxering har antalet kungsfåglar minskat kontinuerligt sedan början av 1990-talet, vilket är svårt att förklara med naturliga beståndsfluktuationer. Minskningen har under de senaste tio åren varit mellan 30–40 %. Motsvarande minskningar har man konstaterat i flera länder i Europa, bland annat i Finland och de baltiska länderna, och kungsfågeln rödlistades som ”Nära hotad”, ”NE”, inom EU år 2015. Kungsfågelns utbredningsområde är annars stort och sträcker sig från västra och norra Europa österut till Centralasien, med isolerade förekomster längre österut. De nordliga populationerna flyttar till stor del, övervintringsområdet sträcker sig söderut till medelhavsområdet. I södra Sverige är den stannfågel.
Orsaken till kungsfågelns minskning är inte känd. Arten har inte tidigare uppmärksammats som särskilt känslig vad gäller skogsbruk och förekommer frekvent även i yngre, planterade bestånd. Tänkbara orsaker kan ändå vara minskade arealer lämpliga miljöer, till exempel genom omvandlingen av granskogar med en varierad beståndsstruktur till täta granplanteringar. Samtidigt bör granens expansion i såväl tallskog som lövskogsmiljöer gynna kungsfågeln.
Orsaken till kungsfågelns minskning behöver utredas. Till att börja med behövs mer information om förekomsten under häckningstid respektive vintertid i olika typer av skogar. I övrigt är det för närvarande inte möjligt att föreslå konkreta åtgärder. Avverkning av äldre granskogar och omformning av granskog till tallplanteringar i framför allt norra Sverige är dock åtgärder som minskar mängden lämpliga häckningsmiljöer.
Skymningshimlen över Skillingaryd var mycket vacker denna kväll efter en lika vacker vårvinterdag vilket fullbordade dagens naturupplevelse.
Där det är morgon eller som här kväll lyckas inte alltid de violetta strålarna nå fram. Däremot är de röda strålarna starka, och når därför ibland fram, genom atmosfären, till platser där det är både kväll och morgon.
Molnen kan förstärka de röda, gula eller till och med rosa färgerna på himlen. Eftersom solens strålar består av flera olika våglängder av ljus, där blått ljus har kort våglängd och rött ljus har en längre våglängd. Blått ljus sprids och filtreras mer än det röda i atmosfären på grund av dess våglängd.
Bästa hälsningar och på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra
och inte hatar varandra dödar varandra
genom beslut av gamla människor som känner varandra
och hatar varandra men inte dödar varandra.
//Dan