En flock om 6 rådjur i en sammanhållen flock mitt ute på ljungheden. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 874 20250111

Mitt ute på ljungheden som ligger inom Skillingaryds skjutfält gick denna fantastiskt vackra och soliga dag inte mindre än 6 rådjur i en sammanhållen flock som bestod av 4 hondjur och två handjur. Flocken betade i allsköns ro i solskenet och lät inte mig störa trots det relativt sett korta avståndet. Detta har jag aldrig upplevt och sett förut vilket var både anmärkningsvärt och för mig ovanligt.
Rådjur, ”Capreolus capreolus”, är en art i familjen hjortdjur och är det minsta europeiska hjortdjuret och har en mankhöjd på mellan 65–75 centimeter. Svansen är mycket kort och pälsen är på ovansidan varmt rödbrun sommartid och brungrå vintertid, undersidan och bakdelen är vita, mest framträdande på vintern.
Hanens, eller bockens, horn är under tillväxten täckta av basthud som skavs eller fejas av under våren.
Rådjur är växtätare och de lever i alla typer av skogsmark, även nära bebyggelse där de, speciellt nattetid, ofta ger sig ut på åkrar och andra öppna marker.
Arten finns i större delen av Europa och i Mindre Asien och en närbesläktad större art, sibiriskt rådjur, ”Capreolus pygargus”, finns i norra Asien. Parningstiden infaller under juli–augusti, och ungen eller ungarna föds följande vår eller försommar.
Rådjursjakt kan bedrivas på flera olika sätt, med eller utan hjälp av hundar, och anpassas till jaktområdets beskaffenhet. Jakt med långsamdrivande hund, till exempel tax eller drever, torde vara den vanligaste jaktmetoden, men under senare år har också jakt med stötande hund blivit vanligare. Utan hjälp av hund bedrivs rådjursjakt som smygjakt eller pyrschjakt, vaktjakt samt klappjakt eller tryckjakt, två jaktformer där personer, färre vid tryckjakt, driver djuren mot utställda passkyttar. Jakten bedrivs med hagelvapen eller kulvapen.
Rådjur tillhör underfamiljen ”Capreolinae” samt släktet ”Capreolus” och släktet är inom familjen mycket isolerat och det finns inga idag förekommande nära besläktade arter.
Släktet ”Capreolus” härstammar från anfäder inom släktet ”Procapreolus” som förekom under miocen för mellan 20–25 miljoner år sedan och rådjuret utvecklades under pliocen för cirka 10 miljoner år sedan och släktet ”Capreolus” är det äldsta inom familjen.
Rådjur etablerade sig på de brittiska öarna under nedisningen för ungefär 550 000 år sedan och i Spanien, Portugal och södra Frankrike har man inte funnit några lämningar äldre än sådana som härstammar från tiden före 200 000 år sedan.
Under pleistocen försvann rådjuret i många delar av Europa men återvände i och med spridningen av lövskog under följande nedisning. De återerövrade Portugal och Spanien för mellan 21 000 till 17 000 år sedan, södra Frankrike för mellan 14 000 till 12 600 år sedan, Nederländerna för mellan 12 000 till 11 000 år sedan, och slutligen Skandinavien för ungefär 8 000 år sedan.
Rådjur har funnits och jagats i södra Skandinavien sedan stenåldern, och de avsevärda fluktuationer i beståndet som konstaterats även för äldre tid kan hänga samman med den växlande förekomsten av varg och lo.
Jaktvård i fråga om rådjur utövades redan under medeltiden, bland annat skyddade man dem genom att placera dem på öar, där de var säkra för rovdjur, eller inom rådjurshagar eller djurhagar där djur var ett samlingsnamn för hjortdjur.
Skinnen bereddes till bland annat mjuka byxfoder, och köttet hade hög status, varför jakten var förbehållen kungen och höga böter utkrävdes av bönder som fällde rådjur.
Rådjuret kan, till skillnad från exempelvis älg, inte ställa om matspjälkningen utan behöver högvärdig föda för att överleva. I områden där vintrarna kan vara hårda kan rådjuret ha svårt att komma åt föda, och upp till 30–40 procent av stammen kan dö av svält, framför allt när det ligger djup snö på marken under en längre tid vilket gör detta till den största dödsorsaken. Främst slår detta mot djur med lägre förmåga att hämta föda, såsom kid, yngre hannar och äldre djur. Stammen har dock god återhämtningsförmåga, och återgår till tidigare antal efter bara ett par år.
En stor dödsorsak bland nyfödda kid är predation från räv som kan ta upp mot 30 procent av de nyfödda kiden när de ligger och trycker i högt gräs.
I trafiken sker mellan 15 000 och 20 000 viltolyckor med rådjur varje år och framför allt sker olyckorna under sensommar då brunsten infaller och djuren rör sig mycket.
Namnet rådjur kommer från fornsvenska radiur som betyder ”fläckigt djur”. Förleden ”rå” kommer av det fornsvenska substantivet ”ra” som betyder märke av något slag. Benämningen kan syfta på att unga kid har en skyddsteckning av fläckar.
I historisk tid förekom rådjur över hela Götaland och södra delen av Svealand. Under sent 1700-tal, när allmogens rätt att jaga släpptes fri efter att tidigare varit begränsad till adeln, utrotades i det närmaste rådjuret. Redan under 1780-talet utrotades rådjuret i Södermanland och Närke, och 1820-talet i Östergötland.
Vid mitten av 1850-talet fanns rådjur endast i Skåne, men i början av 1880-talet hade de åter börjat sprida sig till Halland och Kronobergs län.
Oscar Dickson lät på 1860-talet inplantera rådjur i Göteborgstrakten, och de hade på 1870-talet förökat sig till 50–60 djur och börjat sprida sig till omgivande trakter.
Enligt gamla skriftliga källor anses att arten rådjur räddades i Skandinavien endast tack vare fridlysningen på godset Övedskloster i Skåne. Det tog nästan tjugo år innan arten fredades i hela Sverige, mycket tack vare det i dessa frågor aktiva och år 1830 nybildade Jägareförbundet.
Rådjur, ”Capreolus capreolus”, är bedömda i senaste rödlistan från år 2020 som ”Livskraftig” eller ”LC” och förekommer över större delen av Sverige men saknas i alpin region. Efter en extremt stark populationstillväxt under 1980-talet och 1990-talet har beståndet dock minskat. Antalet reproduktiva individer överstiger i alla fall gränsvärdet för rödlistning och beståndet har beräknats till cirka 375 000 indvider och ungefär 75 % av stammen antas vara reproduktiva djur.
Bästa hälsningar och på återseende!

Hjälp Ukrainas folk!

Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra

och inte hatar varandra dödar varandra

genom beslut av gamla människor som känner varandra

och hatar varandra men inte dödar varandra.
 
//Dan