Högvatten och vattenfall i Lagan vid Skillingaryd. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 879 20250124
Det är åter högvatten i Lagan förbi Skillingaryd och Östra lägret efter den senaste tidens nederbörd med både snö och regn samt med vårvintertemperaturer på upp emot plus 7-8 grader Celsius och ingen tjäle i marken.
Ett antal fnösketickor fruktfierar, det vill säga, sätter fruktkroppar, på den gamla och sedan länge döda björken utmed Fågelforsleden. Svampmycelen inne i björkveden håller så sakteliga på att bryta ner den annars svårnedbrytbara cellulosan till socker och stärkelse.
Människans matspjälkningsapparat kan inte spjälka cellulosans glykosidbindningar till bland annat socker, glukos och stärkelse som är långa glukoskedjor, därför kan vi inte alls tillgodogöra oss cellulosans energivärde. För detta ska kunna ske krävs den typ av specialiserade matsmältningssystem som exempelvis idisslare och termiter har. Dessa utnyttjar i sin tur bakterier som med hjälp av speciella enzymer, så kallade cellulaser, kan spjälka cellulosan.
I naturen är det bland annat svampar, till exempel bildens fnösktickor, samt bakterier som bryter ner cellulosa.
Människor kan inte smälta eller spjälka cellulosa eftersom vi saknar lämpliga enzymer som cellulas för att bryta ner denna komplexa substans som cellulosa är.
Cellulosa förekommer i cellväggarna hos växter och ren cellulosa är ett vitt ämne med fiberkaraktär som kan absorbera vatten. Kemiskt är det en kolhydrat uppbyggd av sockerarten glukos.
Cellulosa kan inte brytas ned av magens och tarmkanalens enzymer hos människa, den räknas därför till de osmältbara kolhydraterna och ingår i kostens fiberandel. Vissa djurarter kan däremot tillgodogöra sig cellulosa genom att mikroorganismer i deras tarmar kan bryta ned den och dit hör till exempel idisslare. Härvid bildas som slutprodukt disackariden cellobios, som kan utnyttjas av värdorganismen.
Cellobios är som sagt en disackarid som består av två glukosrester hopkopplade med en glykosidbindning mellan två kolatomer. Cellobios är en nedbrytningsprodukt från cellulosa och bildas till exempel av enzymet cellobiohydrolas och många mikroorganismer kan tillgodogöra sig energin i cellobios.
Disackariderna utgör en från näringssynpunkt viktig grupp av kolhydrater. Dessa måste brytas ner i tarmen av vissa enzymer som kallas disackaridaser, till monosackarider för att kunna tas upp i kroppen och utnyttjas som energikälla.
Högvatten uppströms gamla åfåran vid Abbotens bro, dessa mängder vatten gillar inte den lilla strömstaren tyvärr.
Kungsfiskaren flyger förbi emellanåt och kan ses här i gamla åfåran lika väl som nere vid Skillingaryds dämme i söder.
Den gamla åfåran vid Abbotens bro nedströms bron har nu ett vattenstånd som ligger minst en halv till en meter över nomalvattenståndet vilket betyder bland annat att nytt och syrerikt vatten kan friska upp bottenfaunens organismer.
Det öppna vattenfallet vid Fågelforsdammen förhindrar översvämning i dammen och bristningar i den gamla dammvallen från år 1911 som visserligen är renoverad för att antal år sedan.
Det är ett stort tryck i det forsande vattnet som väller ner emot och till den gamla åfåran och vidare mot Abbotens bro för att sedan mynna ut i Lagans ordinarie åfåra.
Det öppna vattenfallet vid Fågelforsdammen förhidrar översvämning i dammen och släpper friskt och syrerikt vatten i den gamla åfåran som var den enda åfåran före år 1911.
Området här och nedströms liknade nog ett deltalandskap vilket man tydligt kan se av spåren i marken i skogen ner emot Abbotens bro.
Jag skulle verkligen vilja se gamla fotografier, på forsen eller Fågelforsen, här från platsen före dammbygget år 1911, så om någon har sådana bilder kan ni väl höra av er till mig!
Skorplavsarten, lucker mjöllav, ”Lepraria lobificans”, är den vita skorplaven på bilden och kanske är den bruna laven med bruna apotecier eller fruktkroppar av arten brun kantlav, ”Lecanora argentata”. Att med lupp studera lavfloran på trädens stammar är verkligen roligt, spännande men svårt.
Tallarna utmed ån och Fågelforsleden är alldeles täckta med blåslavar och man förstår verkligen uttrycket att arten blåslav, "Hypogymnia physodes", kallas för Sveriges vanligaste "växt" trots att det är en dubbelorganism bestående av en svampkomponent och en algkomponent.
Bästa hälsningar och på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra
och inte hatar varandra dödar varandra
genom beslut av gamla människor som känner varandra
och hatar varandra men inte dödar varandra.
//Dan