Flora, fauna och funga på Skillingaryds skjutfält. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 963 20250719
Det är inte första gången i sommar som jag får sällskap av den nyfikna lilla älgkalven, idag var den ensam på myren norr om Viltvattnet men det finns ett syskon också men idag var den någon annanstans.
Bockrot eller backanis, ”Pimpinella saxifraga”, är en art i familjen flockblommiga växter och är en flerårig, 15–50 centimeter hög ört med seg, trind, strimmig, glatt eller finhårig, grenig stjälk. Växten har jordstam och en lång pålrot. Jordstammen har i sin topp en rosett parbladiga basalblad med äggrunda småblad. Ibland är småbladen mycket smalflikiga. De små vita blommorna sitter i sammansatt flock, där både allmänt och enskilt svepe saknas. Blomningstiden är under juli–augusti.
Extrakt av roten, pimpinelladroppar, har långt fram i tiden använts som läkemedel mot heshet och halssjukdomar och inom folkmedicinen har bockrot bland annat trotts kunna ”krossa” blåsstenar.
Bildens flenört, ”Scrophularia nodosa”, är en art i familjen flenörtsväxter och är en flerårig, upp till 1 meter hög ört med knölig jordstam och upprätt, skarpt fyrkantig stjälk med korsvis motsatta, kortskaftade, äggrunt hjärtlika och sågtandade blad.
Stjälken bär i juni–augusti i sin topp ett stort antal små knippen med små, rödbrungröna, läppformiga blommor och frukterna är små, spetsiga sprickkapslar.
Arten, som hör hemma i Europa och Asien, växer på skuggiga ställen i skog och snår, framför allt på kväverik mark. I Sverige är den allmän norrut till Gästrikland, norr därom mer eller mindre sällsynt.
Enligt signaturläran skulle arten på grund av knölarna på jordstammen vara användbar vid botandet av svulster. Växten har också använts mot svullnader och gikt därav förledet flen.
Flen är ett gammalt nordiskt sjukdomsnamn som av de äldsta beläggen från 1600-talet att döma ursprungligen använts om olika slags bölder, svulster och knölar, till exempel struma och reumatiska förändringar. Sedermera har det mest avsett giktvärk och reumatisk värk, men också kolik och annat magknip.
Bildens blåfärgade monke eller blåmunkar kan även sällsynt vara vit men det var längesedan jag hittade en sådan.
Monke ingår i familjen klockväxter, på latin ”Campanulaceae”, som är en växtfamilj med 84 släkten och omkring 2380 olika arter.
Den vackert blommande åkervädden besöks här av en födosökande skalbagge, ungefär klockan 2 på blommans urtavla, som heter fläckhornad blombock, på latin heter den "Stictoleptura maculicornis".
Det finns gulmåra och det finns stormåra samt korsningen dem emellan som heter gräddmåra, "Galium mollugo × verum och som bilden visar. Gulmåran har kraftfullt gula blommor, stormåran har vitaktiga blommor men gräddmåran har mestadels gräddfärgade blommor som en blandning av gult och vitt.
Gulmåra har många folkliga namn, bland annat jungfru Marie sänghalm för enligt sägnen bäddade Maria krubban för Jesusbarnet med just gulmåra. Den är också en färgväxt och blomställningen ger gul färg och roten färgar ylle rött.
Stormåra, tidigare buskmåra, ”Galium album”, är en art i familjen mårväxter och är en flerårig ört med upp emot meterlånga, slankiga stjälkar. De 3–5 millimeter vida blommorna är vita och sitter i täta, toppställda samlingar.
Bildens sälgticka, ”Phellinopsis conchata”, är en vitrötare som man vanligtvis finner i lövskog och blandskog samt i buskmark.
Sälgtickan växer på levande och döda stammar av sälg och vide samt sällsynt på andra lövträd. Arten är ett exempel på en så kallad konsolformad ticka.
Bästa hälsningar och på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra
och inte hatar varandra dödar varandra
genom beslut av gamla människor som känner varandra
och hatar varandra men inte dödar varandra.
//Dan