Naturen i Halland, del 1. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 965 20250725
Snövit streckmätare, ”Cabera pusaria”, har vita vingar med varierande mängd grå fjäll samt tre tydliga silvergrå tvärlinjer på framvingen varav de två yttre är karakteristiskt raka. Hanen har kamtandade antenner och arten är störst av liknande arter.
Snövit streckmätare förekommer allmänt från Skåne till Torne lappmark och har en vingbredd på mellan 28–33 millimeter. Larven lever på björk, sälg och al samt en förpuppning som sker i marken.
Den röda gladans återkomst till Halland och Småland under de senaste årtiondena är verkligen en trevlig överraskning och ett kärt återsende. Numera är den en ganska vanlig häckfågl och en vanlig följeslagare på de halländska och småländska himlavalven precis som på min bild i ungdomen.
Den röda gladan, "Milvus milvus", är enligt mitt förmenande en av våra vackraste rovfåglar, kanske den vackraste. När jag var ung hette den bara glada men under tiden gång har vi allt oftare fått besök av dess släkting brun glada och därför färglägger vi glada till röd glada.
Röd glada livnär sig främst av smådäggdjur, fåglar, ormar, ödlor, grodor, fiskar samt insekter och den äter gärna kadaver.
Trana, ”Grus grus”, det vill säga ”vår” trana är en av 15 arter tranor. Den blir cirka 1,20 meter hög och väger mellan 4 och 6 kilo. Den har ett intressant beteende, bland annat dansen. Den sägs hålla ihop parvis hela livet. Hanen är normalt något större, men det kan vara svårt att skilja dem åt.
Tranan blir könsmogen vid tre-fyra års ålder och från det att ungarna lämnar sina föräldrar under eller innan den första vårflyttningen, tills de bildar par, håller de samman i ungfågelflockar. Dessa flockar anländer under senare delen av april till början av maj till Sverige där de provianterar i jordbruksområden vid slättsjöar, bland annat Hornborgasjön, Tåkern och Kvismaren. Genom färgringmärkningen ökas efterhand kunskapen och bland annat har det visat sig att flera märkta tranor vid 2–3 års ålder har återvänt till det område där de några år tidigare kläcktes.
När tranparet anländer till häckningsområdet börjar vissa individer att färga in ryggfjädrarna med ”rödjord”, vilket är järnoxid-haltig jord. Ryggfjädrarna infärgas så starkt med pigmentet att den bruna ryggen kan ses under påföljande vår. Det är ett ändamålsenligt kamouflage under ruvningen.
Tranan lägger normalt två ägg och hoten för kycklingarna är många, men tranföräldrarna skyddar sina ungar intensivt, till och med vid angrepp från räv. Det är inte sällsynt att se familjer med två ungar på vinterkvarteren i Sydvästeuropa och det förekommer familjer med tre ungar, men den tredje ungen antas ibland vara ”adopterad”, dock förekommer troligen familjer med tre egna ungar.
Vacker men mycket invasiv, arten vresros med det latinska namnet "Rosa rugosa". Den är en art i familjen rosväxter och är en uppemot 2 meter hög buske som har upprätta stammar med tättsittande, raka, omväxlande långa och korta, håriga taggar. Det parbladiga bladet har breda, tjocka, på undersidan håriga småblad. Blommorna som kommer under juni–september är 5–10 centimeter vida, enkla och röda, rosa eller vita. Nyponen är röda, runda och 2–3 centimeter i diameter. Arten, som härstammar från Östasien, odlas ofta som häckros och prydnadsros, också i Sverige, där den är härdig norrut till mellersta Norrland. Den förvildas ofta och påträffas också på havsstränder på såväl västkusten som östkusten där den ofta koloniserar de yttre skärens hällsprickor. Artens nypon är mycket C-vitaminrika och kan syltas eller läggas in.
Bilden visar en hona av arten större sjötrollslända, ”Orthetrum cancellatum”, den större sjötrollsländans hane har mörk grundfärg med blåpudrad bakkropp och honan har brun till brungul grundfärg.
Aldrig trodde jag väl att gråtruten skulle rödlistas som ”Sårbar” eller ”VU” i den senaste rödlistan men så är numera fallet. Arten häckar, ofta i kolonier, på skär och holmar vid kusten från Bohuslän till Norrbotten samt på Öland och Gotland. Den häckar även vid större sjöar från Småland norrut till Jämtland och Lycksele lappmark.
Japansk sargassotång, ”Sargassum muticum”, är en främmande art som numera förekommer i Sverige. Sargassotång finns nu i världens alla hav utom Antarktis. Den fäster på bottnar, men efter att ha växt till under sommaren kan delar av plantan släppa taget och driva i väg med många små groddplantor. Det är en anledning till att den lätt sprider sig. Sargassotång eller sargassosnärja är en brunalg som upptäcktes i Sverige i mitten på åttiotalet. Den har snabbt har blivit ett vanligt inslag på den svenska västkusten. Som fullt utvuxen blir den i svenska vatten vanligen 1,5–2 meter lång. Färgen varierar från mörkbrun under vintern till mer gul under högsommaren. Arten hittades flytandes i norra Bohuslän år 1985 och bara två år senare återfanns den även som fastsittande i Kosterområdet. Nu ses den som etablerad i Västerhavet ända ner till mellersta Kattegatt. Flytande sargassosnärja har hittats så långt söderut som Öresund. Sargassotång är en brunalg som trivs på grunt vatten ner till tio meters djup. Det kan gärna vara strömt vatten, men inte för mycket vågor. Den är självbefruktande, men för att fortplanta sig behöver den finnas i vatten med en salthalt av minst 15 promille. Den är flerårig och har en strategi där den både stannar kvar och flyttar på sig. I november börjar ettåriga skott växa på plantan. Till sommaren kan algen då ha blivit ett par meter lång, med mängder av små luftfyllda flytblåsor. Den tillväxta delen kan släppa taget under hösten och driva i väg med havsströmmarna, medan bottendelen blir kvar och övervintrar. Den kom till Europa med importerade, levande jätteostron från Japan och sedan har den spridit sig av egen kraft samt med hjälp av havsströmmar. Eftersom sargassotången är självbefruktande räcker det med en planta för att det ska bli nya bestånd.
Bästa hälsningar och på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra
och inte hatar varandra dödar varandra
genom beslut av gamla människor som känner varandra
och hatar varandra men inte dödar varandra.
//Dan