Mindre flugsnappare, ett par tornfalkar och en örtrik sumpskog utmed Lagan. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 953 20250627
I sumpskogen utmed Lagan i ett skogskärr inte långt från Vaggeryds Cell, före detta Munksjö pappersfabrik, växer det stora mängder med missne eller vildkalla, ”Calla palustris”.
Äldre benämningar på växten är exempelvis drakrot och mäss.
Missne eller vildkalla är en flerårig, 30–40 centimeter hög ört med hjärtlika blad på tjocka skaft. De nakna, vanligen tvåkönade blommorna som kommer under juni–juli sitter i en mycket tät kolv, som omges av ett på insidan blänkande vitt, på utsidan grönaktigt hölsterblad. Frukten är ett rött bär.
Arten, som är utbredd kring norra halvklotet, växer i skogskärr och på sanka sjöstränder. I Sverige är den tämligen allmän norrut till Ångermanland och mindre allmän norr därom till Norrbotten och den saknas på Gotland och i fjällen.
Hela växten är giftig, men jordstammen har använts till nödmjöl, giftet bryts nämligen ned när jordstammen torkas.
Ibland blir det verkligen inte bra med autofocus på kameran men det är faktiskt en vacker och suddig mindre flugsnappare som sitter inramad av den likaledes suddiga grentriangeln i förgrunden. Här sitter den på en gren utmed Lagan och sjunger sin typiska och vackra sång.
Denna lokalen har under ett flertal år tillbaka bjudit på denna art men frågan är om den har varit på plats så länge som nu.
Här var autofocusen lite snällare mot mig och mot fågeln men riktigt bra blev det inte nu heller. Det fick duga för sedan tystnade den och flög sin väg en stund men när jag sedan kom tillbaka till min cykel var den åter i full gång och den är fortfarande kvar på platsen och sjungen.
Mindre flugsnappare, ”Ficedula parva”, häckar i tät, ogallrad högvuxen blandskog på fuktig mark, men även i ädellövskog och i barrskog. Den förekommer sällsynt i stora delar av Götaland och Svealand och även lokalt i Norrlands kustland.
Arten uppfattas alltid som en liten, snabbrörlig och rastlös fågel, svår att få se ordentligt bra och dess kroppslängd är mellan 11–12 centimeter. Då den sitter stilla och spanar efter insekter knixar den med vingarna och vickar med stjärten upp mot ryggen. En konstrasterande och iögonenfallande svart-vit stjärtteckning skiljer den från andra flugsnappare. Ryggsidan är brun medan undersidan är beigevit. Äldre hanar, minst 2 år, får en orangeröd strupe och blygrå hjässa och halssidor vilket denna fågel har.
Hos oss i Sverige förekommer den mindre flugsnapparen i två vitt skilda skogstyper, dels i ädellövskog, bland annat i bokskog, dels i barrblandad lövskog som här på bilden men ibland nästan i ren barrskog.
Det första svenska fyndet av mindre flugsnappare gjordes utanför Landsort år 1855 och fram till och med år 1949 förelåg 28 fynd, bland annat en häckning i Småland år 1944. Åren 1982–1983 redovisades årligen drygt 100 revirhållande fåglar, varav 15–20 konstaterade eller troliga häckningar.
När mina bilder på den mindre flugsnapparen blev sisådär fick jag låna denna fina bild tagen på samma lokal av Hans Boberg, Vaggeryd, den 25 juni år 2025.
Sumpskog, örtrik sumpskog eller dråg med förekomst av äldre eller senvuxna träd samt med den höga luftfuktigheten utmed Lagen i kombination med död ved skapar goda förutsättningar för rik flora och fauna av dödvedsarter. Socklar vid trädbaser skapar en variation i fuktighet som gynnar bland annat en mångfald av kryptogamer och insekter.
Sumpskog eller dråg med förekomst av äldre eller senvuxna träd samt den höga luftfuktigheten i kombination med död ved skapar goda förutsättningar för rik flora och fauna av dödvedsarter. Socklar vid trädbaser skapar en variation i fuktighet som gynnar bland annat en mångfald av kryptogamer och insekter.
Sumpskogens beståndsstruktur präglas av luckdynamik och självgallring, processer som båda är viktiga för nyskapandet av död ved och som på sikt skapar en mer eller mindre utpräglad skiktning i höjd och stamdiameter ibland med ett betydande lövinslag.
Miljön i en sumpskog är många gånger artrik till följd av en stor grad av variation i biotopens struktur och sammansättning. Den höga och jämna luftfuktigheten är den enskilt viktigaste orsak till att en från omgivningen avvikande flora och fauna kan utbildas. Naturvärdena i sumpskogen och dråget är ofta knutna till särskilda substrat som död liggande ved, socklar vid trädbaser, barken på äldre träd och vattensamlingar. På sluttande mark, där partier med rörligt markvatten förekommer, utbildas ett särskilt gynnsamt mikroklimat som gynnar många olika växtarter.
Andelen sumpskog är i Sverige flera procent av landarealen, men säkra siffror saknas. I mer kontinentala områden, som Lettland, Belarus och mellersta Ryssland är större delar av våtmarkerna skogbevuxna. Vissa tropiska områden har stora sumpskogar, till exempel Amazonas, Sumatra och Nya Guinea. Nordisk sumpskog växer både på vått mineraliskt underlag samt på torv, skogskärr och en söderut vanlig typ är klibbalskog. Svenska sumpskogar är visserligen lågvuxna och skogligt lågproduktiva, men de är ofta artrikare på både växter och djur än såväl angränsande myr som skog på fastmark, och vissa arter finns nästan enbart i sumpskog. Sumpskogen är numera en hotad naturtyp, dels därför att dess avkastning kan höjas genom dikning, dels därför att de allra flesta förekomsterna är små och splittrade, till exempel i smala stråk längs bäckar och nedanför frambrytande grundvatten i sluttningar. Sumpskogen är därför svår att skydda genom reservatbildning.
När jag cyklade hem var det ett fasligt liv på småfåglarna och ett tornfalkspar jagade föda men vad jag kunde se blev det miss. Tornfalksparet flög och satte sig på balkarna till en industrifastighet men innan jag kommit av min cykel och fått fram min kamera var de tyvärr borta. Sittplatsen med tillhörande tornfalksspillning vid Långasynen i Skillingaryd får bli beviset på denna spännande händelse. Kanske eller troligtvis är det paret som nu häckar framgångsrikt på Götafors industriområde denna sommar.
Bästa hälsningar och på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra
och inte hatar varandra dödar varandra
genom beslut av gamla människor som känner varandra
och hatar varandra men inte dödar varandra.
//Dan