Damberg&naturen

Lingon innehåller organiska syror, vitaminer A, C, B1, B2, B3, och grundämnena kalium, kalcium, magnesium, och fosfor. Bären används i folkmedicinen som ett medel mot urinvägsinfektion, gikt och njursjukdomar. Det saknar dock tillförlitligt vetenskapligt stöd. En amerikansk studie visade år 2004 att lingon innehåller lika mycket resveratrol, en antioxidant, som vindruvor.Denna klibbalstam är mycket väl genomsökt av diverse fåglar och bör ha innhållit en stor mängd av proteinrika spindlar och insekter därav det fläckvis avskalade yttre barklagret.Bildens sjungande taltrast eller talande sångtrast, ”Turdus philomelos”, den hette tidigare just sångtrast, är en art i familjen trastar och är mellan 22–24 centimeter lång och har gråbrun översida och vit undersida tätt beströdd med mörkbruna fläckar. Ögonbrynsstreck saknas, vilket bäst skiljer arten från rödvingetrast.Taltrasten är vanligast i barrskogar och bygger ofta bo i en tät unggran. Den finns över hela Sverige och är här den allmännaste arten bland trastarna. Den är betydligt skyggare än koltrast och björktrast, och det är mest genom sin klara sång som den gör sig påmind.Taltrasten häckar i barrskog och blandskog, ibland i parker, i större delen av Europa och österut till Bajkalsjön. I mars–april återvänder den till Sverige från vinterkvarteren i västra och sydvästra Europa och framför då i gryning och skymning en omväxlande, kraftig sång, där varje fras upprepas några gånger i ett lugnt tempo.Bildens skogskovall, ”Melampyrum sylvaticum”, är en art i familjen snyltrotsväxter och är en ettårig, mellan 10–30 centimeter hög halvparasit, som snyltar på andra växters rötter. Bladen är motsatta och smalt lansettlika och de vanligen höggula, cirka 8 millimeter långa, läppformiga blommorna som kommer i juni–augusti sitter i bladvecken. Arten hör hemma i skogar och skogsbryn på näringsrikare mark i Europa och är allmän i hela Sverige till strax ovanför skogsgränsen.Bildens ekorrbär, ”Maianthemum bifolium”, är en art i familjen sparrisväxter och är en flerårig ört med tunn, krypande, grenig jordstam, från vars spetsar växer upp dels ett enda långskaftat blad, dels efter två eller flera år ett 10–15 centimeter högt skott, vanligen med två blad och med en klase av små, vita, väldoftande blommor. Dessa är tvåtaliga, det vill säga, de har två yttre och två inre hylleblad, ståndare i två tvåtaliga kransar samt tvårummigt fruktämne.

Blomningen inträffar under försommaren och bladen är hjärtlikt äggrunda med spets. Frukten är ett tvårummigt eller enrummigt bär, som först är rödprickigt och sedan helt rött. Bäret innehåller 1–3 ljusblå frön och är, liksom hela den övriga växten giftigt. Det innehåller hjärtaktiva glykosider med samma verkan som de hos fingerborgsblomma, ”Digitalis purpurea”. Den förgiftade drabbas av illamående, uppkastningar, diarré, tarmkolik och blåskolik samt hopdragna pupiller. Arten hör hemma i Europa och Sibirien samt växer på skogsmark, särskilt ängsartad sådan. Den är allmän i hela Sverige upp till fjällens lägre delar.Bildens smultron eller skogssmultron, ”Fragaria vesca”, är en art i familjen rosväxter och är en flerårig, 5–20 centimeter hög ört med fingrade blad av gröna småblad samt kort stjälk och långa utlöpare så kallade revor eller stoloner, med vilka arten lätt sprider sig vegetativt. De 12–15 millimeter vida, vita blommorna som kommer under maj–juli sitter i samlingar i stjälktoppen. Fruktbildningen, smultronet, är en falsk frukt och består av en uppsvälld, köttig blomaxel, på vilken det sitter talrika små nötter.

Arten hör hemma på gräsmark, betesmark och hyggen i Europa, Asien och Nordamerika, i Sverige är arten allmänt norrut till södra Norrland och längs norrlandskusten samt mindre allmänt i resten av Norrland. Inom folkmedicinen har smultron använts särskilt mot gikt.Fisktärnan på bilden är fortfarande en återkommande besökare vid Fågelforsdammen sedan ett antal veckor tillbaka. Vid detta besök var den ensam men mestadels har det varit två fåglar som jag sett. Det är verkligen inte vanligt med dessa graciösa flygare vid dammen och jag undrar om och var de häckar eller kanske häckar de inte alls i år. 

En ny uppgift från Artportalen gör gällande att det är en lyckad häckning av fisktärna vid Götafors industriområde. Troligen är det dessa fåglar som ibland kan ses vid Fågelforsdammen i Skillingaryd. Jag hoppas verkligen att ni kan se fisktärnan högt upp i mitten på bilden.

Bildens åkerfräken, ”Equisetum arvense”, är en art i familjen fräkenväxter och är en flerårig, 10–40 centimeter hög, örtartad fräkenväxt med långa, svarta jordstammar. Den har varje säsong två generationer, först klorofyllfria, gulbruna och fertila vårskott, som bär toppställda 1–4 centimeter långa sporax, senare dessa på bilden sterila, gröna, upprätta till krypande sommarskott med vanligen ogrenade sidogrenar. I fjälltrakterna är vårskotten ofta gröna och greniga. Arten, som är mycket mångformig och som hör hemma i jordens tempererade regioner, växer framför allt på något fukthållande lermark, sandmark eller grusmark samt i kärr och arten kan växa som ett besvärligt ogräs i åkrar och ses på vägkanter och banvallar eller som här vid dammvallen vid Fågelforsdammen. Den är allmän i hela Sverige och kan nå upp i fjällens högalpina bälte. Åkerfräken, som har högt innehåll av kisel, har inom folkmedicinen använts bland annat mot sjukdomar i lever, njurar och urinvägar, mot bölder och mot åderförkalkning samt som afrodisiakum. Som färgväxt ger åkerfräken halmgul färg på ull och ylle.

Bästa hälsningar och på återseende!