Biologisk mångfald under april månads sista dagar, del 2. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 932 20250510
Den mycket gamla tall-lågan har fallit och är illa däran men fortfarande en viktig del av naturen och dess insektsfauna. Lågan är dessutom hem för den stora hästmyran.
Hästmyrorna har gnagt mängder av villande gångar i den döda veden under många år och tallveden är forfarande bebodd av dessa insekter eller vinglösa steklar utan gadd.
Hästmyror eller stockmyror, är ett släkte i stekelfamiljen myror, på latin ”Camponotus”. Släktet har världsvid utbredning och är speciellt artrikt i tropikerna.
I Sverige förekommer fyra arter hästmyror och en införd art, men endast de två största, stor hästmyra eller herkulesmyra, ”Camponotus herculeanus” och långbent hästmyra, ”Camponotus ligniperda”, vars arbetare är 5–12 millimeter långa, är utbredda och vanliga.
Hästmyror hör till underfamiljen ”Formicinae” och har följaktligen ingen gadd. De bygger sina bon i murket trä, ovan eller under jord. Stor hästmyra kan även gnaga i färskt virke eller levande träd och ibland vålla skadegörelse på till exempelvis hus.
Blodbin, på latin ”Sphecodes”, är ett släkte i insektsfamiljen smalbin med 13 olika arter i Sverige. De är mellan 5–10 millimeter långa och svarta med mer eller mindre röd bakkropp därav namnet. De lägger sina ägg i bon hos andra smalbin och snyltar på dessas upplagrade föda av nektar och pollen. Bilden visar ett blodbi som söker föda i en blommande harsyra. Blodbin besöker blommor endast för intag av nektar och samlar inte pollen.
I Sverige är 16 reproducerande arter blodbin kända. I Europa finns drygt 40 arter och globalt cirka 285 arter. Blodbin är spridda över alla världsdelar utom Antarktis. Vilken art av blodbi detta är vet jag tyvärr inte.
Bildens harsyra, ”Oxalis acetosella”, är en art i familjen harsyreväxter och är en späd, 5–15 centimeter hög, flerårig ört med rikt förgrenad jordstam och trefingrade blad på upprätta skaft. Småbladen, som är omvänt hjärtlika, är gröna på ovansidan och något rödaktiga under. Bladskaftets nedersta del är uppsvälld samt näringsupplagrande och den sitter kvar sedan bladen vissnat bort.
De cirka 15 millimeter vida blommorna är vanligen vita med violetta ådror, mer sällan helt ljuslila. De sitter en och en på långa, tunna skaft, som utgår från jordstammen.
Den ovanjordiska stammen saknas och blomningen inträffar under våren och försommar.
Bästa hälsningar och på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra
och inte hatar varandra dödar varandra
genom beslut av gamla människor som känner varandra
och hatar varandra men inte dödar varandra.
//Dan