Stockholm, en berättelse om en huvudstad, del 23. Kungsholmen, naturen och historien. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 934 20250516

Kungsholmen, även kallad Västermalm, är en stadsdel som ligger på den östra delen av ön Kungsholmen i Stockholms innerstad. I mitten av bilden ser man bland annat Stockholms stadshus.
Kungsholmen ingår i Kungsholmens stadsdelsområde och bilden visar ett av många bevarade och döda jätteträd likt vackra skulpturer, som finns sparade. Dessa är också viktiga för den biologiska mångfalden.
Stadsdelen Kungsholmen avgränsas mot övriga stadsdelar på ön Kungsholmen längs med Igeldammsgatan och Mariebergsgatan ned till Drottningholmsvägen och sedan längs Fridhemsgatan ned mot Rålambshovsparken.
Bildens luktviol, Viola odorata", blommade mycket rikligt under besöket och var bitvis helt marktäckande.
Luktviolen är en art i familjen violväxt som är ursprunglig i Europa, Medelhavsområdet och på Azorerna och Madeira. I Sverige anses den vara inhemsk på Öland och på ett par ställen i Skåne, men arten har förvildats och förekommer i naturen i hela södra och mellersta Sverige. De vildväxande luktviolerna har mindre blommor och blad och svagare lukt än de odlade.
År 1933 bildas stadsdelen Kungsholmen, omfattande hela ön. 1934 bröts Fredhäll ut och 1935 Marieberg, Stadshagen och Kristineberg bildades. Från 1997 ingår stadsdelen i Kungsholmens stadsdelsområde.
Bildens vårlök, ”Gagea lutea”, är en art i familjen liljeväxter och har enkla stjälkar med 1–4 stödblad under den flocklika ställningen med 2–7 gula blommor.
Kungsholmen är en ö i Mälaren i södra Uppland. Kungsholmen ligger i Stockholms innerstad, norr om Riddarfjärden. 
Bildens vårlök växer vanligtvis i lövskogar och parker, i Sverige främst norrut till Uppland och fröna sprids med hjälp av myror.
Ön Kungsholmen är uppdelad i fem stadsdelar, Kungsholmen, Marieberg, Fredhäll, Kristineberg och Stadshagen med sammanlagt 61 458 invånare år 2021. Den utgör huvuddelen av Kungsholmens stadsdelsområde, som även innefattar Essingeöarna.
Bildens art stor nunneört är en vanlig nunneörtsart och liksom de övriga nunneörterna är den giftig. Man känner igen den på att den har flera än tio blommor i en klase vars stödblad är handflikiga.
Kungsholmen är omfluten av Riddarfjärden, Mariebergsfjärden, Mariebergssundet, Essingefjärden, Tranebergssund, Ulvsundasjön, Karlbergskanalen, Karlbergssjön, Barnhusviken och Klara sjö. 
Bilden visar arten stor nunneört som är purpurfärgad eller röd, mer sällan vit. Den är fyrbladig och har en 15–20 millimeter lång krona med lång, böjd till rak sporre med två tidigt avfallande foderblad. Arten har två ståndare med breda ståndarsträngar och en pistill uppbyggd av sammanväxta fruktblad samt är 2-talig.
Söder om Kungsholmen ligger öarna Södermalm, Långholmen, och Lilla Essingen. Fastlandet ligger i väst, Brommalandet, i nord Solna socken och i öst Norrmalm.
Bilden visar arten stor nunneört som växer i strandlundar, bäckdalar, åbranter, klippstupssnår, parker men är även som odlad och förvildad från trädgårdar. Blomningstiden är under april och maj.
Östra delen av Kungsholmen är ganska låglänt, medan den västra är desto mer kuperad. Den högsta punkten är Stadshagsplan och ligger 47 meter över havet. Kungsholmens yta är 391 hektar och öns strandlinje är 8 900 meter lång.
Bilden visar den döda veden från ett ädellövträd som verkligen pryder sin plats på gräsytan omgiven av blåstjärnor och vårlök.
Från 1400-talet brukades holmen av Gråbrödraklostret och kallades vid denna tid därför ”Munklägret” eller ”Munkliderna”, där lid har betydelsen sluttning. Troligtvis var ”lägret” en förvanskning av ”lidern”.
Franciskanorden, även Franciskanerorden, är en katolsk mendikantorden som grundades omkring år 1210 av Franciskus av Assisi. Franciskanordens munkar kallas minoriter, ”de små bröderna”, barfotabröder eller gråbröder, gråmunkar, av deras grå klädnad, som dock kan vara grå eller svart, med ett vitt rep med tre knutar kring midjan. Knutarna symboliserar ordenslöftena fattigdom, kyskhet och lydnad. Gråbröderna har varit verksamma i Sverige sedan ett första konvent anlades på 1220-talet.
Bilden visar vackra och spännande rester av död ädellövträdsved, men död ved lever.
Munkarna på Kungsholmen anlade ett tegelbruk vid Rålambshov och förutom detta ägnade de sig åt jordbruk och fiske.
Bilden visar två ormliknande och kraftfullt slingrande ädellövträdsgrenar som ser ut att ha tagit sig nedför berget.
I samband med reformationen år 1527 hamnade ön Kungsholmen i kronans ägo. Den första bebyggelsen uppstod i dalen mellan Kungsklippan och Kronoberget, medan hantverkares verkstäder och industrier uppfördes längs stränderna.
Bildens röda nunneörter har sammansatta eller flikiga blad och sporrebärande och gula, grönaktiga eller rödvioletta blommor i klasar. Frukten är kapsel, och fröna, som har ett oljerikt bihang samt sprids med hjälp av myror. Till släktet förs bland annat blå nunneört, gotlandsnunneört, hålnunneört, sibirisk nunneört, sloknunneört, smånunneört, bildens art stor nunneört och gul nunneört. Släktet ”Ceratocapnos” omfattar ytterligare två arter som också kallas nunneörter med namnet klängnunnerörter. Bilden visar stor nunneört variant röd.
År 1645 fick Munklägret sin första bro och år 1672 fick holmen namnet ”Kungsholmen” och bildade då en egen församling.
Bildens art stor nunneört tillhör nunneörter, ”Corydalis”, som är ett släkte vallmoväxter med cirka 300 arter fleråriga örter mestadels på norra halvklotet.
Kungsholmen var fram till 1700-talet i stort sett obebyggd. O.J. Gjödings ”Chartan öfwer Kungsholmen eller Stockholms wästre malm” visar slotten Hornsberg och Christinæberg i nordvästra delen av ön. Mot sydost syns början av ett planerat gatunät med några huvudgator, räknade från norr till söder, som Reparebansgatan, nuvarande Fleminggatan, Stora Kungshomsgatan, nuvarande Kungsholmsgatan, och Hantwärkaregatan, nuvarande Hantverkargatan.
Bilden visar arten stor vårstjärna som även finns som en vit variant, den är vanligtvis blå i färgen.
I slutet av 1800-talet genomförde Albert Lindhagen den stadsplan, Lindhagenplanen, som fortfarande präglar Kungsholmens stadsbebyggelse.
Bildens art är en vit variant av arten stor vårstjärna som vanligtvis är blå.
Ännu vid mitten av 1890-talet var den nordvästra delen av Kungsholmen nästan helt obebyggd. De enda byggnaderna som dominerar är några sjukhus som Stockholms sjukhem, tidigare ”Hemmet för obotligt sjuka”, S:t Görans sjukhus och Konradsbergs sjukhus. Mot Ulvsundasjön reser sig nybyggda Stora Bryggeriet, öppnat år 1892, och en ödslig Drottningholmsvägen leder över öppna landskap.
Bildens stare är numera rödlistad som ”Sårbar” eller ”VU” och häckar huvudsakligen i anslutning till odlad mark. Den förekommer över större delen av landet men arten har tyvärr successivt minskat i antal under en mycket lång tid.
Området kring Kungsklippan på Kungsholmens östra sida var fram 1930-talet en lantlig idyll med små stugor och trädgårdar. De som bodde här arbetade huvudsakligen i Bolinders Mekaniska Verkstäder som fanns nedanför klippan vid Klara sjö.
Bilden visar den numera rödlistade arten stare som här på bilden lyckats bilda ett par för häckning på Kungsholmen. Jag önskar dem lycka till!
På 1930-talet flyttade Bolinders till Kallhäll och HSB byggde genom sin verkställande direktör och arkitekt Sven Wallander de kända höga lamellhusen på Kungsholmen.
Bilden visar en ringduva som födosöker ivrigt bland de fantasieggande döda och jättelika ädellövträden på Kungsholmen.
Tullarna på Kungsholmen var Karlbergs tull där gården Mariedal nu står, samt Kungsholmstull som låg först vid S:t Eriksgatan samt Fleminggatan och sedan nära nuvarande Fridhemsgatan 18.
Bilden visar arten rysk blåstjärna, ”Othocallis siberica”, som tidigare tillhörde släktet blåstjärnor men efter resultat av DNA-forskning har bytt växtsläkte. Blåstjärnor självsprider sig lätt och kan under våren ses blomma i stor mängd i trädgårdars och parkers gräsmattor. 
Det finns idag två olika sätt att namnge något som ligger på Kungsholmen. Dels exempelvis Kungsholms baptistkyrka, Kungsholms församling, Kungsholms hamnplan, Kungsholms kyrka och Kungsholms strand och dels exempelvis Kungsholmens brandstation, Kungsholmens gymnasium, Stockholms Musikgymnasium och Kungsholmens stadsdelsområde men vad gäller brandstationen och gymnasiet finns även äldre referenser som anger ”Kungsholms brandstation” och ”Kungsholms gymnasium”.
Bilden visar arten stor blåstjärna som tillhör blåstjärnesläktet ”Scilla” som är ett släkte i familjen sparrisväxter ”Asparagaceae”. Släktet har omkring 80 arter och förekommer huvudsakligen i södra Europa, Mellanöstern och Afrika, men har naturaliserats på flera andra kontinenter. Ett flertal arter odlas som trädgårdsväxter i Sverige.
Följande, av mig, nio uppräknade sevärdheter och höjdpunkter på Kungsholmen är bland annat följande objekt.
Stadshuset är en arkitektonisk pärla som stod färdig år 1922. Stadshuset är inte bara en ikonisk del av Stockholms stadsbild, men har också en stadens bästa utsikter från det 106 meter höga tornet.
Bilden visar arten stor blåstjärna och som bofasta i Sverige i släktet ”Scilla” räknas hybridvårstjärna, tidig vårstjärna, vårstjärna, bildens art stor vårstjärna, liten vårstjärna, tuvig blåstjärna, persisk blåstjärna och rysk blåstjärna.
Rålambshovsparken är en älskad stadspark på Kungsholmens västra del. Badplats, parklek, skatepark och mycket mer. Varje sommar anordnar också Stockholms Filmfestival gratis utomhusbio i parken.
Bilden visar ytterligare ett välbevarat stycke död ädellövsved som verkligen sätter fantasin i rörelse och samtidigt pryder sin plats i naturen.
Kronobergsparken är en populär park som ligger mitt på Kungsholmen. Stora höjdskillnader gör Kronobergsparken till en perfekt pulkapark.
Bilden visar marktäckaende blåstjärnor i kombination med gula vårlökar, nästan som en svensk fana.
Stadsarkivet, på Stadsarkivet finns planritningar, skolbetyg, offentliga handlingar, annonsmaterial och mycket mer som berättar om Stockholms historia. År 2019 utökades Stadsarkivet med en filial vid Liljeholmskajen.
Bilden visar ett marktäckande hav av blåstjärnor, nästan som om den för dagen klarblå himlen lagt sig på marken på Kungsholmen.
Index, The Swedish Foundation of Contemporary Art, öppnade år 2011 vid Kungsbron och är ett galleri, utställningslokal och mötesplats med fokus på samtida konst. Förutom utställningar och vernissager ges konstnärer möjligheten att möta sin publik i olika typer av specialevenemang.
Bilden visar ett hål i berget på Kungsholmen och jag undrar vad som döljer sig i bildens hemlighetsfulla bergrum som leder ner djupt under Kungsholmen.
Kronobergsparken och Hornsbergsparkens strandpark är två andra fina parker på Kungsholmen. Den centralt belägna Kronobergsparken är en trevlig plats för en lunchpromenad eller ”ta med lunch”.
Bilden visar ett knölsvanspar som stävar norrut i den friska och kyliga nordanvinden.
Hornsbergsparkens strandpark å andra sidan är ett populärt badställe under sommarmånaderna. Parken stod färdig år 2012 och fick Sveriges Arkitekters Siennapris för sin fina utemiljö.
Bildens knölsvanspar verkade inte ta någon större notis om vattentemperaturen och lufttemperaturen denna kyliga dag.
Golfbaren har flera banor runt om i Stockholm såsom exempelvis i Kristineberg, Nacka Strand och Aspudden. Här kombineras härlig minigolf med en god middag eller lunch. Banorna är anpassade för både små och stora golfare, med en meny som bjuder på något gott för alla. Golfbaren håller öppet under vårmånaderna och sommarmånaderna, vanligtvis från april till september.
Bildens nötskrika gjorde mig sällskap en stund på min vandring utmed Mälarens strandlinje.
Kungsholmen är en ö i Mälaren, i Stockholm. Västra delen av Kungsholmen domineras av bostadsområden, medan den östra har ett starkt inslag av företagsbyggnader och administrationsbyggnader.
Bilden visar tre gräsänder som på bilden stod och huttrade i det kyliga och blåsiga vädret invid Mälarens vatten inte långt från Tranebergsbron.
Vattnet tycktes dem vara alltför kyligt denna blåsiga dag.
På Kungsholmen finns bland annat stadshuset, rådhuset, polishuset, Riksarkivet och stadsarkivet, S:t Görans sjukhus och tidningarna Dagens Nyheter och Expressen. Kungsholmen genomkorsas av Essingeleden.
Bilden visar Tranebergsbron över till Alvik, Abrahamsberg och Bromma.
Kungsholmen övertogs efter reformationen av staten och donerades 1640 till staden, som möjliggjorde för småindustri och hantverkare att etablera sig där. 
Bilden visar undersidan av Tranebergsbron med dess kraftfulla och bärande betongfundament.
Under 1800-talet utvecklades tyngre industri på Kungsholmen och efter år 1900 flyttades förvaltningar dit och under 1930-talet moderniserades delar av ön med bostadshus och industriområden i funktionalismens anda.
Bilden visar arten dårört, ”Scopolia carniolica”, som är en art i familjen potatisväxter och förekommer naturligt i östra och sydöstra Europa. Den odlas ibland som trädgårdsväxt i Sverige.
Ortnamnet Kungsholmen, som förr var Munkelägret, tillkom först år 1672, på Karl XI:s tid. Karl XI, född den 24 november år 1655, död den 5 april år 1697, var svensk kung från 1660, och son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora. Vid faderns död var Karl XI endast fyra år gammal, och under tolv år styrdes landet av en högadlig förmyndarregering under ledning av rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie.
Bildens dårört är en flerårig ört som blir mellan 30–80 centimeter hög. Den blommar under våren med violetta klockformade blommor. Dårört är en berömd växt som tros ha använts i häxsalvor i Slovenien och i östra Preussen som en narkotisk ingrediens i öl och som afrodisiakum. Dårörtens medicinska aktivitet påminner om den hos Belladonna, men är mer narkotisk.
Kungsholms glasbruk var Sveriges första större glasbruk, anlagt år 1676 på Norrmalm i Stockholm, flyttades år 1688 till en klippö utanför Kungsholmen, senare Karolinska institutets tomt, på grund av eldfaran.
Bilden visar Sigridsberg Stockholms Segel Klubb och dess stilfulla klubbhus.
Produktionen vid Kungsholms glasbruk följde till en början venetianska förebilder, och man tillverkade bland annat en speciell variant av flygelglas med vingarna utformade som monogram. Omkring sekelskiftet år1700 blev Nürnberg och Böhmen de viktigaste impulsgivarna. Höga praktpokaler med lock, vinglas, remmare, bägare, karaffer med mera försågs med graverade dekorer, främst vapen och monogram, inskrivna i kartuscher eller omgivna av palm- och lagerkvistar. Karakteristiska motiv är också sol med strålkrans och den femuddiga, likaså strålande nordstjärnan.
Bilden visar grinden in till Sigridsberg Stockholms Segel Klubb.
Kungsholms glasbruk, vars produktion var i full konstnärlig nivå med den bästa utländska, hade sin glansperiod vid mitten av 1700-talet och arbetsstyrkan uppgick då till drygt 100 personer, varav tio glasblåsare. Dåliga konjunkturer i förening med nya stilideal ledde vid slutet av 1700-talet till att bruket gick tillbaka. Under de sista årtiondena före nedläggningen år 1815 var tillverkningen av ringa betydelse. En felaktig sammansättning av glasmassan har gjort att många av Kungsholmsglasen är angripna av glassjuka. Glassjuka eller glaspest eller är en kemisk reaktion som kan förekomma i framför allt äldre glas. På grund av undermåliga smältugnar förekommer det att man tillsatt mer soda eller pottaska som flussmedel än vad den ideala sammansättningen fordrar. För att få en stabil sammansättning krävs att krita eller mönja i tillräcklig mängd för att en viss mängd vattenglas skall bildas i glasmassan. Om detta inte sker får glaset en benägenhet att kristallisera, det får först tunna sprickor i glasmassan, som allt eftersom förvärras, och sprickorna blir allt djupare. Tunna flagor av glasytan släpper.
Bilden visar en sälg i en märklig form som visar på en stark överlevnadsförmåga.
Bästa hälsningar och på återseende!

Hjälp Ukrainas folk!

Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra

och inte hatar varandra dödar varandra

genom beslut av gamla människor som känner varandra

och hatar varandra men inte dödar varandra.
 
//Dan