Kungsfiskare, stormen Malik samt hjälp Ukrainas folk 20220227 Krönika 370
Man kan räkna upp världens farligaste levande organismer på många olika sätt men, som jag ser det, är det människan själv som utan tvekan är världens farligaste levande organism.Hjälp Ukrainas folk!
När solen går i nedan och ljuset övergår mot det brandgula och röda är det oerhört vackert att vandra i lugn och ro i de ljusa tallmoarna runt Skillingaryd.
Här känns världens oro och strider för ett ögonblick långt borta. Här lägrar sig friden och i bakgrunden sjunger talgoxen och blåmesen för våren är på gång!
Den gamla glasbjörken i Östra lägret fick ge sig för styrkan av stormen Malik som besökte oss för några veckor sedan.
Det är brunröta i stammen som är orsaken till björkens fall och det är fienden björkticka som är den direkta orsaken till denna brunröta.
Den brunrötade veden efter björktickan lär ha använts som polermedel i urmakerier på den tiden som klockor bestod av större mekaniska delar.
Årsringar är zoner i veden som motsvarar ett års tillväxt. I vårt nordliga klimat blir årsringarna lätt synliga eftersom cellväggarna i den ved som bildas tidigt på året, vårveden, är tunnare än de i den senare bildade veden, sommarveden. Detta gör vårveden ljusare än sommarveden. Årsringarnas bredd och övriga egenskaper, till exempel densiteten som bestäms genom röntgenfotografering, varierar från år till år beroende på bland annat temperatur och nederbörd.Denna gran bör sålunda vara född cirka år 2000 och har då nyss fyllt 20 år. Rätta mig om jag har fel!
Stormen Malik är och var hänsynslös mot de rötskadade och döda träden som stod ivägen för de kraftiga vindarna, i detta fall en klibbal vid stranden av den gamla åfåran strax uppströms Abboten bro utmed Fågelforsdammen.
Här ligger klibbalsstammen i det sedan länge stillastående vattnet i den gamla åfåran uppströms Abboten bro.
Ytterligare en klibbal har fått ge sig för Malik, här är veden inte rötskadad vilket ytterligare bevisar kraften i stormen.
Om man leker lite med ljuset, kontrasten och förstoringen kan det bli riktigt konstnärligt vackert även om det bara är samma klibbal som på min förra bild.
Äntligen efter många år och många försök fick jag några mer eller mindre bra bilder på den vackra kungsfiskaren när den fiskade bara hundra meter nedströms kraftstationen vid Fågelforsdammen i Skillingaryd.
Jag hade dessutom tur med kamerans autofocus och riset blev oskarpt medan kungsfiskaren, med sitt byte av en liten mört, blev hyfsat skarp.
Kungsfiskaren kallades förr isfågel efter tyskans eisvogel, men det tyska trivialnamnet syftar inte på is utan på ”eisen”, som betyder järn och refererar till fågelns stålblåa färg. Det svenska trivialnamnet kungsfiskare är en direkt översättning från engelskans kingfisher och började användas i Sverige under 1800-talet.
På latin heter kungsfiskare halcyon efter den grekiska sägnen om den sköna Alkyone som var dotter till Aiolos. Alkyone jämförde sig och sin make, konung Keyx av Tracien, vid Zeus och Hera och för detta straffades de och förvandlades till kungsfiskare. En annan version berättar istället hur Keyx drunknade under ett skeppsbrott och hur Alkyone då störtade sig i havet varpå hon förvandlades till en fågel lika vacker som hon.
I antiken trodde man också att kungsfiskarens bo flöt på havet och Plutarchos menade att det bestod av sammanvävda små fiskben, vilket även Plinius den äldre beskriver i sin Naturalis historia från år 70 efter Kristus. Plinius skriver också att så länge kungsfiskaren ruvar sina ägg är havet lugnt och att ruvningsperioden infaller sju dagar före, och sju dagar efter, vintersolståndet. Dessa dagar kallades därför mycket sällsynt för kungsfiskardagarna eller vanligare halkyons dagar efter engelskans ”halcyon's days”, vilket kan översättas till ”sötebrödsdagar”. Det syftar på en tid som i efterhand ses tillbaka på som idyllisk men det kan även referera till lugna fredliga dagar.
Bästa hälsningar och på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
//Dan