West Side Story eller västra sidans historia om Västra lägret, del 3:3 20220130 Krönika 357
Sjukhuset placerades i nord-sydlig riktning i linje med officersbyggnaden och strukturen för den nya bebyggelsen var därmed fastlagd.
Bilden och informationsskylten visar platsen för Pastorsbostaden som låg strax öster om Intendentbostaden.
Under återstoden av 1860-talet uppfördes en intendentbostad, varigenom lägret blev bemannat året runt, samt en underofficersmäss.
Bilden visar Intendentbostaden.
Intendentbostaden är bevarad som By 118, det vill säga, Byggnad 118, medan underofficersmässen inte längre finns kvar.
På 1870-talet uppfördes gevärsförrådet och persedelsförrådet, två stora träbyggnader som båda ännu finns kvar som By 137 och By 102. Vid denna tid hade verksamheten fått en omfattning som krävde en expeditionsbyggnad inom området.
Kronan övertog därför den cirka 25 år tidigare flyttade officerskasernen och officerskåren gavs möjlighet att uppföra en ny byggnad.
Bilden visar Persedelförrådet och Gevärsförrådet.
Den nya officerspaviljongen slog an en ny ton i området och tidigare byggnader hade uppförts som enkla rödstrukna timmerhus i svensk herrgårdstradition.
Officerspaviljongen uppfördes i så kallad schweitzerstil, ett arkitekturmode som just gjort sitt inträde i Sverige.
Byggnadstilen schweitzerstil fick dock ingen efterföljare i det västra lägret, men på andra sidan Lagan i östra lägret kom senare flera byggnader att uppföras i just denna stil.
Bilden visar platsen där fordom Smedjan låg, baksidan på informationsskylten ses i bakgrunden.
I samband med att det trädlösa lägerområdet började bebyggas på 1860-talen och 1870-talen väcktes även en önskan att försköna området och ge det en karaktär som skiljde det från den öppna och blåsiga heden.
Bilden visar platsen där fordom, Arresten, arrestbyggnaden låg.
En omfattande trädplantering genomfördes varvid träden planterades i ett strikt rutmönster med ett inbördes avstånd av cirka 10 meter, att döma av äldre fotografier. Här ser man den gamla syrenhäcken som planterades och växte vid platsens arrestlokal eller arrestbyggnad.
Bilden visar platsen där fordom, Arresten, arrestbyggnaden låg.
I den magra hedmarken krävde troligen varje träd en ordentlig trädgrop med påförd matjord, vilket gjorde planteringen till ett omfattande projekt. Trädslagen utgjordes huvudsakligen av björk och lönn men vid parken framför officersbyggnaden planterades framför allt lind.
Vid sjukhuset och officerspaviljongen och underofficerspaviljongen anlades dekorativa trädgårdar inhägnade av trästaket, med slingrande gångar och bersåer. I officersbyggnadens trädgård var det en musikpaviljong där regementsmusiken spelade.
Bilden visar platsen där fordom Smedjan låg.
Framför den nya officersbyggnaden som uppfördes år 1879 anlades likaledes en liten park med gångvägar i ett korsmönster.
Där gångarna möttes ordnades en central plats med en upphöjd plantering och sittbänkar och senare placerades här en sten till minne av Oscar II:s besök år 1895. Stenen från år 1895 kompletterades år 1976 med Carl XVI Gustafs namnteckning efter dennes besök.
Bilden visar platsen för Soldathemmen.
Vägnätet inom lägerområdet var huvudsakligen rätvinkligt med den långa nord-sydliga vägen framför sjukhuset, officerskasernen med flera byggnader som så kallad huvudgata.
Efterhand har även diagonala vägar genom området tillkommit och innan de första manskapsbarackerna byggdes förlades de indelta soldaterna i tält. Tälten restes utmed så kallad kompanigator som gick vinkelrätt ut från lägerbebyggelsen mot heden.
Tälten på Heden, Slätten, stod kompanivis i raka rader i östlig och västlig rikting och tältgatan för varje kompani markerades av en ”kompani-sten” i marken.
Bilden visar den klassiska Kaffegatan i Skillingaryd, sedd från väster mot öster. Denna gata ligger alldeles norr om Gropabäcken och norr om Västra lägret med Heden, Slätten.
När förläggningen i tält vid slutet av 1800-talet ersattes av baracker var det naturligt att manskapet huserade kompanivis i barackerna och att byggnaderna orienterades på samma sätt som kompanigatorna, det vill säga, i östlig och västlig riktning, vinkelrätt mot den övriga bebyggelsen i lägret.
Bilden visar den klassiska Gropabäcken som skiljer den militära delen av Skillingaryds östra delar från de civila delarna av Skillingaryd norr därom.
Under perioden och åren 1885-1905 uppfördes sex baracker och lägerhyddor, varav två är bevarade i dag. Byggnaderna placerades så att de inte blockerade utblicken över Slätten från den gamla och den nya officerspaviljongen.
Bilden visar platsen där fordom Underofficersmässen låg, i bakgrunden ser man Officersmässen.
Under samma period ersattes utspisningen och matlagningen i det fria av mathallar med kokhus och proviantbodar.
Alla dessa byggnader är idag bevarade, med undantag för ett kokhus och år 1905 uppfördes, som kronan på verket, vaktbyggnaden som en utpost mot Slätten.
Bilden visar lägervaktsbyggnaden eller Lägervakten.
När barackerna och mathallarna stod färdiga omkring år 1900 hade det bebyggda området erhållit en tydlig struktur, trots att utbyggnaden hade skett under loppet av ett halvsekel.
Bilden visar Heden eller Slätten från väster mot öster över flygfältet.
Samma disposition av lägret kan man hitta i samtida lägerplatser på andra håll, till exempel livgrenadjärernas läger på Malmen utanför Linköping.
Bilden visar Heden eller Slätten från väster mot öster över flygfältet.
Det är möjligt att detta är en struktur som i militära kretsar var etablerad för lägerplatser i allmänhet och som var känd redan när de första byggnaderna uppfördes på 1850-talet och 1860-talet.
Bilden visar Södra Slättakanten och flygfältet.
Bebyggelsen ligger i kanten av det öppna och vidsträckta övningsfältet och manskapsbarackerna är uppställda parallellt, med gavlarna ut mot fältet.
Närmast innanför barackerna är ett cirka 100 meter brett trädplanterat stråk med officerarnas och underofficerarnas paviljonger, liksom musikpaviljong och sjukhus.
Bilden visar det gamla sjukhuset numera Lägerexpeditionen.
Ytterligare längre österut är marketenteri, till en början kokgropar och senare kokhus och mathallar samt längst i öster, närmast Lagan, är mindre förråd och latriner.
Bilden visar några nyare lagerlokaler mellan Lägerexpeditionen och soldattorpet Lillemo.
Med vaktbyggnadens uppförande år 1905 var lägret i stora drag färdigbyggt och alla idag byggnadsminnesmärkta byggnader var nu uppförda. Byggnader som tillkom efter år 1905 gavs i regel en mer sidoordnad placering.
Bilden visar en nyare lagerlokal, ett varmförråd, alldeles sydost om Lägerexpeditionen.
På 1910-talet flyttades några byggnader till Ränneslätt i Eksjö, Ryhov i Jönköping och Gräsvik i Karlskrona och platsen på bilden, idag trädbevuxen, var en sådan plats alldeles väster om matsalen eller som man säger idag, Lägerrestaurangen.
Bilden visar platsen där Södra Marketenteriet en gång låg fram till cirka år 1914.
På 1920-talet ville man kunna utnyttja lägret året runt, vilket medförde installation av uppvärmningsanordningar i bostadsrummen.
Bilden visar en förrådslokal mellan Miliseum och Lägerrestaurangen, sydost om Västra lägrets rondell.
Under andra världskriget ökade behovet av förläggningar och en modernisering av byggnadsbeståndet genomfördes.
Bilden visar Södra Mathallarna.
En ny matsal, två förläggningsbaracker och en sjukstuga uppfördes åren 1942-1943 och år 1954 tillkom en kompanikasern. Ett fåtal byggnader revs eller brann ned under loppet av 1900-talet.
Bilden visar Kompanichefsstallet från öster.
År 1984 byggdes en motortrafikled mellan lägret och Lagan och år 1994 byggdes motortrafikleden om till motorväg men inga byggnader behövde rivas i samband med vägbygget.
Bilden visar Miliseum från öster.
Den 3 juni år 1993 beslutas att de båda Skillingarydslägren skall vara statligt byggnadsminne och detta beslut omfattar 23 byggnader i Västra lägret.
Bilden visar Miliseums innergård.
Avslutningsbilden visar en vacker relief som finns på Miliseums innergård där det är utspisning av de blågula svenska soldaterna. Denna relief är dock inte gjord av vår Gunnar Svensson i Bissefäll, eller som man sade i folkmun, Bissefällarn.
Konstnären heter istället Jussi Taipaleenmäki och är född i Finland. Han kom till Sverige som 16-åring år 1964, där han fick jobb på pappersbruket i Hyltebruk. Där jobbade han fram tills han över en natt blev en framgångsrik konstnär på heltid.
Gunnar Svensson, Bissefällarn, har däremot gjort soldaten i vaktkuren som man kan se vid entrén till Miliseum.
Bästa hälsningar och på återseende!
//Dan