Blommornas historia och de allra första blommorna. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 775 20240531

Vad vore vår värld utan alla vackra blommor, det är en tanke som är svår att tänka sig men blommor har faktisk inte alltid funnits, de är "bara" 400 miljoner år gamla.
Den första blomman eller kanske bättre uttryckt fossilfynd av de äldsta blommorna, visar att de var mycket små, bara ett par millimeter, och oregelbundna. De innehöll i stort sett bara fortplantningens allra viktigaste delar, pistill eller ståndare. Blomväxterna är moderna påfund och de första växterna koloniserade land för mer än 400 miljoner år sedan, men man får leta i sediment som avsattes flera hundra miljoner år senare för att träffa på rester av blomväxter. Rester av tidiga blommor är mycket svåra att hitta, de allra tidigaste blommorna var nämligen minimala skapelser men under de senaste tjugo åren har enastående välbevarade fossil av blomväxter hittats på många håll i världen. De har legat inbäddade i avlagringar från krita, den geologiska period som inleddes för cirka 145 miljoner år sedan och varade fram till 65 miljoner år före nutid. 
Fynden av blomfossil från krita omfattar tusentals små, tredimensionellt bevarade blommor, frukter och frön och gör det möjligt för vetenskapen att studera viktiga faser i blomväxternas allra tidigaste utveckling. År 1980 publicerade pollenforskare ett epokgörande fynd av fossila blommor i Skåne. Då hittades nämligen ett stort antal, cirka 80 miljoner år gamla, blomfossil i ett lertag norr om Ivösjön. De var visserligen inte de allra äldsta fynden av blomväxter utan på andra håll i världen hade forskare funnit 50–60 miljoner år äldre rester av fossilerade blommor, men dessa var mycket ofullständiga. 
Fynden av de fossila blommorna i Skåne för cirka 44 år sedan hade däremot hela blommor med välutvecklade blomdelar såsom foder, krona och nektarium. De fossilrika avlagringarna från krita i Skåne bestod av lersediment, siltsediment och sandsediment som avsattes i ett delta vid kusten. Sedimenten är fortfarande mjuka, och det har därför varit lätt att sålla fram de organiska resterna efter att först ha slammat upp materialet i enbart vatten. Liknande sediment som de i Skåne där det förekommer rikligt med fossil av blommor, frukter och frön har numera hittats också på andra ställen i Europa, Asien, Nordamerika och nyligen även i Antarktis. De flesta fossil är från ungefär samma tidsperiod som Skånefynden, men en del är äldre och efter att Skånefynden var gjorda har det upptäckt en mängd andra blomfossil. De hittills äldsta blomfossilen har man hittat i Portugal och Nordamerika i sediment som är betydligt äldre, mellan 120-125 miljoner år gamla.
I Nordamerika förekommer dessa blomfossil i de så kallade Potomac Group-sedimenten på den atlantiska kustslätten och i Portugal i avlagringar i den så kallade västportugisiska bassängen. Denna plats har länge varit känd för sitt innehåll av pollen och blad från tidiga blomväxter, men först under de senaste åren har också blommor hittats där. 
Med ganska få undantag är de äldsta fossila blomresterna mycket små, sällan mer än ett par millimeter i diameter och de är inte synliga för blotta ögat utan måste först lösgöras från sedimenten och sedan letas fram under mikroskop med stor förstoring. Det var helt oväntat att blommorna skulle vara så små, och detta förklarar också varför fossila blommor från krita inte hade hittats tidigare. Att blommorna ofta är ytterst välbevarade var en annan överraskning. I många fall är den tredimensionella formen oförstörd, och blomman kan ha alla sina beståndsdelar kvar. Detta förklaras av att fossilen i de flesta fall består av förkolnade blomrester, träkol är ett material som är mycket motståndskraftigt mot nedbrytning.
De många fynden av träkol i sedimenten där man fann de små blomfossilerna tyder på att vegetationsbränder var vanliga i det varma och torra klimat som rådde på många ställen under krita. De välbevarade fossilen gjorde det möjligt att skapa sig en detaljerad bild av de allra tidigaste blommorna. På så sätt kan man forska om blommornas fortplantning och deras släktskap med andra växter. Tack vare de rika fossilfynden i sediment från olika tider under krita kunde man också studera hur blomväxterna har utvecklats under denna 80 miljoner år långa geologiska period. Tills alldeles nyligen har magnoliorna fått stå modell för de mest ursprungliga och primitiva blommorna. Magnolians blomma är stor och bisexuell, det vill säga, den har både ståndare och pistill förutom många andra delar. Anledningen till att just magnolian valdes är att den har viss likhet med några släkten i en numera utdöd växtgrupp. 
PS! Notera att ett av den röda tulpanens kronblad är gult!
Andra, enklare blomtyper har forskare försökt härleda ur denna magnoliablomma genom förenkling, det vill säga, genom att tänka bort beståndsdelar som inte förekommer i dessa blommor. Men magnoliamodellen har inte varit allenarådande, och speciellt under senare år har den även ifrågasatts. Senare fynd av fossila blommor och andra rester av blomväxter har visat att magnoliafamiljen utvecklades först i mitten av krita för cirka 100 miljoner år sedan. Den utgör alltså en senare förgrening på blomväxternas utvecklingsträd och var inte med från början då växterna började utveckla blommor. 
PS, igen! Notera det enda gula kronbladet bland de övriga röda.
Släktskap och utveckling kan också studeras på molekylärgenetisk väg genom studier av DNA från nu levande växter och även sådana undersökningar har visat att magnoliorna inte finns med bland de tidigaste förgreningarna. Man har också kommit fram till att sådana egenskaper och detaljer hos magnoliorna som tidigare betraktades som ursprungliga i själva verket har tillkommit mycket senare och ett exempel på detta är hur fruktanlaget är konstruerat. Det som är utmärkande för blomväxterna är att de är gömfröiga, vilket innebär att fröanlaget är inneslutet i ett så kallat fruktanlag men det finns flera steg i utvecklingen mot att fröanlaget blev helt omslutet. Utvecklingen tycks gå från att växten stänger till fruktanlaget med hjälp av ett sekret till att fruktanlaget har vuxit ihop helt, vilket är fallet hos magnoliorna. 
De första förgreningarna i blomväxternas släktskapsträd består av fem grupper av nu levande växter, ”Amborella”, ”Nymphaeales”, ”Illiciales”, ”Trimeniaceae” och ”Austrobaileyaceae”. Informellt kallas de fem för ”ANITA” efter de första bokstäverna i gruppernas namn. Detta släktskapsträd baserar sig på de senaste molekylärgenetiska analyserna och är ett så kallat fylogenetiskt träd. Det innebär att varje grupp har ett gemensamt ursprung, varifrån gruppens speciella egenskaper kan härledas. Den första blomman hade inga kronblad, och den producerade inte heller någon nektar, ståndarna däremot tycks ha haft flera andra funktioner utöver huvuduppgiften att producera pollen. De var byggda så att de kunde skydda fruktanlag och fröanlag under blommans knoppstadium och under blomningen var det ståndarna som drog till sig pollinerande insekter genom lockande färger och dofter. Insekterna belönades med enbart pollen eftersom blomman saknade nektar. 
Under utvecklingens och evolutionens gång övertogs sedan dessa extrauppgifter hos ståndarna av blommans foder, krona och nektarium. I cirka 120–125 miljoner år gamla sedimentprover från Portugal hittade man en blomma som påminner om en liten, liten näckros. Fyndplatsen är ett stort lertag nära den lilla orten Vale de Agua som ligger omkring 100 kilometer norr om Lissabon. Blommans blad och ståndare är borta, men små ärr visar hur de har suttit i den ursprungliga blomman. Själva fossilet är bara några få millimeter brett, och den ursprungliga blomman har knappast varit mer än 1 centimeter i diameter och blomman tillhör ett numera utdött släkte. Den är nära släkt med näckrosorna men har vissa drag som inte längre finns hos dessa växter. 
Bilden visar en vit näckros som liknade den allra första gruppen blommor.
Bästa hälsningar och på återseende!

Hjälp Ukrainas folk!

Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra

och inte hatar varandra dödar varandra

genom beslut av gamla människor som känner varandra

och hatar varandra men inte dödar varandra.
 
//Dan