Skymning vid Västerhavet, del 2 20200815

Denna femarmade sjöstjärna är av arten vanlig sjöstjärna, ”Asterias rubens”, är mycket allmän och finns från Bornholm till Bohuslän men trots detta är det sällan jag ser den i Långasand. Arten förekommer från strandkanten ned till 200 meters djup och undantagsvis så djupt som 900 meter. Vintertid vandrar dock de individer som lever nära strandkanten ned till större djup. Arten finns på varierande bottentyper, men främst på hårda bottnar. Den är en glupsk predator som äter musslor, havstulpaner, sjöborrar, ormstjärnor, snäckor och sjöstjärnor, till och med av samma art.
Arten vanlig sjöstjärna är skildkönad och har pelagiska, fritt simmande, larver. Leken sker under våren, då honorna släpper ut miljontals små ägg som befruktas i det fria vattnet. Från befruktningen tar utvecklingen 80 till mer än 100 dygn.
I strandkanten, bland 1000-tals hjärtmusslor, ligger en rakknivsmussla eller bara knivmussla, "Ensis ensis", en art som verkar ha gått tillbaka i svenska vatten, särskilt vid Bohuskusten. 
Strandskräppa eller strandsyra, "Rumex maritimus", växer på sandiga eller dyiga havsstränder från Bohuslän till Uppland, men också i inlandet i diken och på sjöstränder samt kan även dyka upp på ruderatmark. Arten är konkurrenssvag och gynnas av att växtplatserna hålls öppna genom kreaturstramp eller annan påverkan.
I mörkret var jag tvungen att slå på blixten för att föreviga denna stora och vackra vildsparris, "Asparagus officinalis", därav den nästan svarta "väggen" i bakgrunden. Sparris är ganska sällsynt och förekommer i kusttrakter från Bohuslän till Uppland. Den växer ofta på havsstränder men påträffas också i vägkanter och på kulturmark. Arten anses ursprunglig i den svenska floran, men har troligen även spritts från odlingar.
Buskvårtbitare, ”Pholidoptera griseoaptera”, är upp till 2 centimeter lång, gråbrun och har förkrympta vingar. Den är allmän i buskmark upp till Mälardalen och spelar främst nattetid under sensommaren och hösten med upprepade, ganska kraftiga ”zirp”.
Vi ska väl inte förstöra stämningen med ett antal naturvetenskapliga förklaringar utan nöjer oss med att se och njuta.
Livets förutsättning ligger 150 miljoner kilometer bort och det tar ljuset 8 minuter att nå oss med en hastighet av 300 000 kilometer per sekund. En naturvetenskaplig förklaring som kanske tar bort stämningen men kom ihåg att det är naturvetenskapen som skiljer oss från sagorna och myterna.
Bästa hälsningar
//Dan