Fågelforsleden från Västra lägret till Fågelforsdammen 20200625
Busksångaren, ”Acrocephalus dumetorum”, är en relativ nykomling i vårt land, som vandrat in österifrån. Den första fågeln någonsin i Sverige sågs år 1958 och den första svenska häckningen upptäcktes så sent som år 1984. Numera hörs sjungande busksångare varje år i vårt land, främst längs Norrlandskusten, i östra Svealand och på Gotland men även allt oftare hos oss i södra Sverige. Just nu i dagarna sjunger busksångare såväl i Småland som i Skåne, Västergötland och på Öland.
Frodiga marker med buskage och låga träd är typiska busksångar-miljöer. Fåglarna håller sig ofta väl dolda, bästa sättet att hitta dem är absolut på sången. Arten sjunger liksom sin släkting kärrsångare gärna om natten och sången är klarröstad och varierad och innehåller en mängd härmningar av andra fåglars läten, men jämfört med kärrsångaren är busksångarens tempo inte lika högt och den fastnar oftare i upprepningar av samma fras, nästan som en taltrast.
Ur Värnamo Nyheter torsdagen den 29 december år 1949
Efter en nära nog 40-årig ”upplysande” verksamhet i Skillingaryd, byter AB Skillingaryds Elektricitetsverk på lördag ägare. Skillingaryds Municipalsamhälle har som bekant beslutat om inköp av de 1624 aktier som är tecknade i bolaget, och vid nyårsskiftet 1949–1950 övergår således äganderätten till samhället.
Värnamo Nyheter har hälsat på hos bolaget och därvid haft ett samtal med direktör Marcus Klövstad, som därvid erinrade om, att det allra första förslaget till kraftverk i Skillingaryd härleder sig från ingenjör Paul Toll, son till den förste verkställande direktören, folkskollärare Karl Toll. Tanken avancerade, och vid den konstituerande bolagsstämman med aktietecknarna i AB Skillingaryds Elektricitetsverk den 16 april 1910 beslöts enhälligt, att bolaget skulle komma till stånd.
Enligt Tofteryds kommuns arrendekontrakt med Kungl. Arméförvaltningens Artilleridepartement och Kungl. Domänstyrelsen äger bolaget rätt att utbygga och under en tid av femtio år, räknat från 1 juli 1911, nyttja Götaströms och Fågelfors vattenfall med en gemensam damm vid Fågelfors.
Förslag och ritningar för byggande av dammen och kraftstationsanläggningen vid Fågelfors upprättades sedan av majoren i Väg- och vattenbyggnadskåren John Ekelund, Norrköping, och dessa förslag blev av Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkända den 30 augusti.
Som entreprenör för byggandet av dammen och kraftstationen vid Fågelfors antogs ingenjören Karl E. Jansson från Lindesberg. Arbetet med dammanläggningen påbörjades i slutet av maj 1911 och fortgick oavbrutet till den 10 jan. 1912, då vattenuppdämningen kunde börja.
På hösten 1911 var även kraftstationsbyggnaden färdig för inmontering av turbiner och elektriska generatorer med instrumentering.
Det första aggregatet sattes i gång den 20 febr. 1912. Redan på hösten samma år blev det första elektriska aggregatet så gott som fullbelastat varför bolagets styrelse då beslöt låta montera ett andra aggregat. Detta var av samma storlek som det första samt kunde igångsättas den 27 febr. 1913. Sedan förflöt många år innan ytterligare utvidgningar vid Fågelfors kraftstation blev erforderliga.
