Biologisk mångfald 20200917

Hindens rev är ett mycket långt, smalt och rakt näs som sträcker från Kålland västerut i Vänern och ligger i Söne socken i Lidköpings kommun. Hindens rev är en ändmorän och utgör en del i den israndzon som kallas de mellansvenska ändmoränerna eller den mellansvenska israndzonen.
Foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Hindens rev bildades när inlandsisen smälte bort för 10 000 år sedan. En promenad ut i Vänern på detta rev ger en stark naturupplevelse. I Sverige förekommer dels underarten vanlig kärleksört som man ser på bilden som har gulaktiga kronblad, dels den odlade och ibland förvildade underarten röd kärleksört som har rosaröda kronblad.
Foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Den långsträckta udden Hindens rev sticker ut en halv mil i Vänern, som en spjutspets. Revets bredd varierar mellan 25 och 100 meter. Som högst når revet 21 meter över Vänern. Mot spetsen minskar höjden och till slut försvinner revet under vattenytan och dyker upp igen på Dalslandssidan. Då kallad Hjortens udde. De gamla sägnerna hävdar att revet är en kärleksbro för två jättar, som byggde från varsitt håll av Vänerns strand. I takt med bygget förstördes bron av sjötrollen. Vetenskapen säger att det är en randmorän, skapad av inlandsisen för 10 000 år sedan.
Foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

En rofylld promenad ut i Vänern ger en stark naturupplevelse. Stigen ringlar sig fram mellan rötter och stenar, för att slutligen försvinna bland klippor och vatten vid Hindekraket. Vandringen är närmare fyra kilometer enkel väg, från den rymliga parkeringsplatsen till den smala spetsen.
Foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

I närheten av spetsen på Hindens rev står ett gammalt sjömärke kvar i form av en båk eller fyrbåk.
Foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Sydsidan av revet är torr och vindpinad, medan nordsidan är fuktig och skuggig. På ett stenkasts avstånd erbjuder livet helt olika förutsättningar, och det avspeglar sig på vad som växer här. Halvvägs ut möter du rester av en ljunghed som täckte större delen av revet under 1800-talet. Här blandas gles, krum tallskog med rönn, björk och asp. På sina ställen bildar stor fetknopp täta mattor och du kan hitta stinknäva, mjölon och lingon. Längs din promenad kan du få se tärnor, måsar, snäppor och spovar. Rör du dig här vintertid möts du kanske av snösparvar eller vinterhämplingar som letar frön.
Foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

En stor, ståtlig och mycket vacker huggorm, "Vipera berus", på Hooks golfbana, foto Fredrik Törnberg, Skillingaryd.
I Sverige finns det tre arter av ormar, det vill säga, huggormen, ”Vipera berus”, snoken eller vattensnoken, ”Natrix natrix”, samt hasselsnoken, ”Coronella austriaca”. Sedan år 2000 är huggormarna, liksom alla grod- och kräldjur i Sverige, fridlysta.






Bästa hälsningar och på återseende
//Dan