Häxringar, bulvaner och vettar 20200928

Häxring, älvring, älvdans är ett fenomen beroende på att vissa svampar växer i ringformation, framför allt i gräsvegetation men ibland också i skog. Häxringen uppstår genom att hyferna växer radiärt utåt från den plats där svampsporerna först grott. Nya fruktkroppar bildas i utkanten av ringen, som får allt större diameter.
I en häxring kan tre zoner urskiljas, en yttre zon med stimulerad växt av i första hand gräs på grund av frigörandet av kväve vid svampens nedbrytande verksamhet, en mellanzon där växtligheten dör på grund av anhopningen av hyfer som torkar ur marken samt en inre zon där gräs och annan vegetation stimuleras till kraftig tillväxt genom det kväve som frigörs då svamphyferna bryts ned.
Svampar som kan växa i häxringar är till exempel bildens nejlikbroskskivlingar, vissa champinjoner, musseroner och trattskivlingar. I skogsterräng kan häxringar av fjällig taggsvamp och trattkantarell förekomma och i öppen terräng har man iakttagit häxringar som beräknats vara flera hundra år gamla.
Företeelsen häxring kallas i svensk folktro även för älvdans, det vill säga, en plats där älvorna dansat så att gräset blivit uppslitet. Älvdansen ansågs dels sjukdomsvållande, man borde inte passera över en sådan och särskilt farligt var att urinera där, följden kunde bli exempelvis urinstämma eller älvabläst, det vill säga, nässelfeber, dels som en lämplig plats för olika magiska botande riter, exempelvis offer till älvorna. Motsvarande tro fanns även om så kallade hästtumlor, platser där hästar vältrat sig i gräset.
Det står några gäss långt ute på "stubbaåkern", det är med andra ord läge att stanna och ta fram kikare och kamera.
Det tog mig några sekunder innan jag insåg att kanadagässen inte var av fjädrar, kött och blod utan av plast. Det var med andra ord lockfåglar, bulvaner, vettar.
Bulvan, ett baltiskt lånord för uppstoppad lockfågel men ett ord av omstritt, kanske slaviskt, ursprung, inom jakten. En konstgjord fågel som används för att locka landfåglar inom skotthåll. Vissa bulvaner används för att locka egna artfränder exempelvis duvbulvan, bildens gåsbulvan eller orrbulvaner. Andra bulvaner attraherar fientligt sinnade fågelarter som exempelvis uvbulvaner som lockar kråkfåglar till sig.
Även grågässen var vettar, vilket också betyder konstgjord fågel som används vid sjöfågelsjakt, framför allt vid sträckskytte under hösten längs kusten. Fåglarna lockas av de utlagda vettarna att komma inom skotthåll från jägarens gömställe, skåren.
Plastgässen stod på rörliga "ben" vilket gjorde att de tycktes vara levande när de vajade i vinden.
Bästa hälsningar och på återseende!
//Dan