Högsommar, del 1. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 436 20220722

Tyvärr har jag inte kunnat skriva på ordinarie tid denna helg då servrarna hos Blogg.se legat nere. För en timma sedan började det fungera igen och här kommer helgens tre krönikor på en gång!
Vid en vandring på stranden fick jag se något jag aldrig sett förut, nämligen skelettet från en bläckfisk.
Sepia, är det vetenskapliga namnet på ett släkte sepialiknande bläckfiskar med ett hundratal arter i Gamla världens hav. De lever oftast på grunt vatten nedgrävda i sandiga bottnar. Detta skelett hade spolats iland vid Långasand, söder om Falkenberg.
Kroppen hos dessa bläckfiskar blir upp till 50 centimeter långa men armarna är betydligt kortare, utom fångstarmarna, som dock normalt hålls hoprullade i speciella gropar.
Dessa bläckfiskar lever huvudsakligen av kräftdjur och flera arter är föremål för ekonomiskt viktigt fiske. Arterna har inre skelett i form av en långsträckt platta av porös kalk, vilket mina bilder visar. 
Skelett hos dessa bläckfiskar kan driva långa sträckor med strömmarna och hittas ofta uppkastade på stränder, också vid svenska västkusten trots att inga arter förekommer här.
I Sverige kallas de ofta felaktigt för valfiskfjäll och används för att ge burfåglar kalktillskott. Kanske är detta ett skelett från arten sidensepia, ”Sepia officinalis”. 
Så här ser den lilla bläckfisken ut, sidensepia, "Sepia officinalis", detta är en fri bild från Wikimedia Commons.
Dagarnas hetta håller på att ta slut, man känner förändringen i vinden, västvinden tar över och det känns till och med svalt när vi går på stranden. Kallfronten håller så sakta på att skymma den värmande solen och den 34-gradiga värmen drar vidare österut.
Björnbären har blommat rikligt i sommar och och det blir rikligt med björnbär som kan plockas om någon till några veckor.
De vindpinade klibbalarna i strandkanterna, så böjda av den förhärskande väst- och sydvästvinden, skyddar de vackra och överblommade strandkvannarna.
Arten heter strandkvanne, "Angelica archangelica", och i fjällen kan man möta underarten fjällkvanne.
Strandmolke, ”Sonchus palustris”, är en storväxt flerårig ört som kan bli upp till tre meter hög. Stjälkarna är upprätta, grova och nedtill ihåliga med tydliga lister och bladen är blågröna, de nedre tydligt och grovt djupflikiga. Strandmolke blommar i juli-augusti.
Strandmolke är en sällsynt art som bara förekommer i Sydsverige, i Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge och Öland men tycks vara på spridning på sina håll. Den växer på havsstränder och i strandkärr, ofta bland vass.
Blomkorgarna hos strandmolke är talrika och sitter många tillsammans i en grenig samling i stjälkens topp. Korgarna är upp till fyra centimeter breda, och deras skaft och även holkfjällen är klädda med svarta eller sällan gula körtelhår. Bilden visar de stora och flikiga bladen. 
Ejder, ”Somateria mollissima”, är en art i fågelfamiljen”Anatidae”, underfamiljen dykänder. Den blir ca 60 cm lång och är en av de största dykänderna. Den könsmogna hanen, gudingen, är svart med vit ovansida och vitt huvud som har svart hjässa och ljusgrön nacke.
Bildens hona med unge, ådan, är brun med mörk tvärvattring. Den ettårige hanen, hälsingen, är mörk med vitt bröst. Ejder lever framför allt av blåmusslor och kan dyka mer än 10 meter ned för att komma åt dessa. Den häckar längs hela Sveriges kust och i övriga Europa söderut till norra Frankrike och dessutom längs norra Nordamerikas och nordöstra Asiens kuster. Under vårflyttningen, som framför allt pågår i april, ses ejdrar flyga fram i långa band längs våra kuster. Under parningsspelet, som sker i flock, stegrar sig gudingarna och utstöter vittljudande, klagande ”a-oh”. Gudingarna samlas under sommaren i stora flockar ute till havs, och i september–oktober beger sig alla ejdrar till övervintringsplatserna i södra Östersjön och i Nordsjön.
Det mjuka dun som ådan fodrar boet med samlas in och används som stoppning.
Sandvide, ”Salix repens argentea", är en underart till arten krypvide, ”Salix repens repens”. Arten sandvide hittas mest utmed kusterna, exempelvis som här på västkusten.
Bästa hälsningar och på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
//Dan