Midsommar och sju sorters blommor, del 2. Hjälp Ukrainas folk. Krönika 425 20220625

Med folktro menas föreställningar, ofta med övernaturligt innehåll, som präglar människors tankevärld men inte är en del av den officiella religionen, exempel på företeelser inom folktron är magi, väsen och ritualer för att få magiskt skydd, bota sjukdomar, förutspå framtiden, dra lycka till sig själv eller bringa olycka över någon annan.
Midsommarnatten troddes vara fylld av magi. Övernaturliga krafter och väsen var i rörelse, så det gällde att vara försiktig men det fanns också möjlighet att själv använda sig av magin. Midsommar, liksom de andra stora högtiderna under året, ansågs lämpa sig särskilt väl för att förutsäga framtiden.
Tre frågor var centrala, vilka skulle dö, vilka skulle gifta sig och hur skulle skörden bli under det kommande året.
För att sia om det kommande året kunde man gå så kallad årsgång.
Detaljer i beskrivningarna kan skilja sig åt men kärnan i ritualen var att på fastande mage och under tystnad gå motsols tre gånger runt en eller flera kyrkor.
Om årsgångaren genomförde hela ritualen fick han på vägen hem uppleva syner eller ljud som berättade om händelser under det kommande året.
Det kunde vara begravningstågen för de som skulle dö, eller bröllopsföljen för de som skulle gifta sig.
Ibland beskrivs hur årsgångaren råkar ut för övernaturliga faror längs vägen.
Gloson, ett spöksvin med glödande ögon och rakbladsvass rygg, var en av dessa.
Kyrkogrimen, en magisk väktare som skapades genom att ett djur offrades när kyrkan byggdes, en annan.
Den vanligaste tidpunkten för årsgång var dock julnatten, midsommar var nämligen inte den enda magiska tidpunkten på året.
Ett annat sätt var att sitta tyst och vaka på en magiskt laddad plats om natten, till exempel vid en jordfast sten eller en korsning där fyra vägar möttes och hade man bara tålamod skulle till slut framtiden visa sig.
Det är svårt att säga i vilken utsträckning dessa ritualer utfördes i verkligheten eller var berättarmotiv, som man knöt till sig själv eller till andra.
Lekfulla kärleksspådomar var särskilt populära hos de unga och ogifta och en av de vanligaste metoderna finns fortfarande kvar men är idag i första hand en barntradition, nämligen att plocka blommor och lägga under kudden för att drömma om den man ska gifta sig med.
Blommorna skulle enligt traditionen plockas under tystnad, prat och skratt bröt magin.
Tystnad är ett vanligt inslag i folktrons magiska tänkande, att gå ifrån det vardagliga beteendet markerar att det är rit som utförs.
Antalet blommor varierar men vanligast är sju eller nio, tal som i många sammanhang ses som magiska.
Ibland sägs det också att den som vill spå sig ska klättra över en gärdsgård mellan varje blomma. Det kan ses som en symbolisk gränsöverskridning mellan den vanliga världen och det övernaturligas värld.
Gränsen mellan människornas värld och det övernaturliga ansågs vara tunnare än vanligt denna natt och naturen fylldes med magi.
Läkeväxter, som tibast och vänderot, ansågs bli extra kraftfulla och därför samlade man gärna sådana i den ljusa midsommarnatten.
Man band också så kallade midsommarkvastar eller buketter av blommor som plockades under midsommarnatten och torkades för att bevara midsommarens magi över året.
Dessa lades ibland i vattnet vid julbadet, för att bevara hälsan hos gårdens folk genom vintern, eller brändes för att röken skulle användas för att bota hästar eller kor som blev sjuka under året.
Daggen som föll när midsommarnatten övergick i gryning var eftertraktad och om man rullade sig naken eller gick barfota i den skulle man hålla sig stark och frisk.
Daggen samlades också för att bota sjukdomar med och för att få bröd och öl att jäsa ordentligt.
På en del ställen i Sverige finns speciella källor, som smyckades med löv och blommor på midsommar och dit gick man för att dansa och ha fest men också för att ta del av källans magiska krafter.
Källor sågs som magiskt laddade platser i folktron och krafterna speciellt stora vid vissa tidpunkter på året.
Midsommar var en sådan och därför drack man av källvattnet denna natt och offrade kanske en slant för att få hälsa och kraft under året.
Bilden visar stor nunneört.

Nog om folktro och åter till blommornas evolution och historia.
Det var helt oväntat att blommorna skulle vara så små, och detta förklarar också varför fossila blommor från krita inte hade hittats tidigare.
Att blommorna ofta är ytterst välbevarade var en annan överraskning och i många fall är den tredimensionella formen oförstörd, och blomman kan ha alla sina beståndsdelar kvar.
Detta förklaras av att fossilen i de flesta fall består av förkolnade blomrester, träkol är nämligen ett material som är mycket motståndskraftigt mot nedbrytning.
Bilden visar stor nunneört.

De många fynden av träkol i sedimenten tyder på att vegetationsbränder var vanliga i det varma och torra klimat som rådde på många ställen under krita.
Bilden visar stor nunneört.

De välbevarade fossilen gör det möjligt att skapa sig en detaljerad bild av de allra tidigaste blommorna och på så sätt kan man forska om blommornas fortplantning och deras släktskap med andra växter.
Bilden visar rödblära.

Tack vare de rika fossilfynden i sediment från olika tider under krita kan man också studera hur blomväxterna har utvecklats under denna 80 miljoner år långa geologiska period.
Bilden visar rödblära.

Tills alldeles nyligen har magnoliorna fått stå modell för den mest ursprungliga och primitiva blomman.
Bilden visar rödblära.

Bilden visar rödblära.

Anledningen till att just magnolian valdes är att den har viss likhet med några släkten i en numera utdöd växtgrupp.
Andra, enklare blomtyper har forskare försökt härleda ur denna blomma genom förenkling, det vill säga, genom att tänka bort beståndsdelar som inte förekommer i dessa blommor.
Bilden visar rödblära.

Bilden visar kabbleka.

Bästa hälsningar och en fortsatt glad midsommar samt på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
//Dan