Massavedsstaplar och svarta rödstjärtar vid Götafors. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 691 20231210. Nobeldagen!

Nålginsten ser ut att trivas bra vid Vaggeryds Cell, fotograferad genom stängslet.
Nålginst, ”Genista anglica”, är en art som är rödlistad som ”Starkt hotad” eller ”EN” och förekommer i ett mycket begränsat område i Halland, där de tre individrikaste lokalerna är naturreservat. Lokalen vid Vaggeryds Cell samt en lokal i Värmland räknas inte in i bedömningen då dessa är inkomna med timmertransporter, troligtvis från Tyskland efter stormfällningar. Ett åtgärdsprogram finns för att gynna arten och ginstlevande fjärilar. Arten följs upp och räknas regelbundet av Floraväktarna. Antalet reproduktiva individer skattas till 700 och antalet lokalområden i landet skattas till bara 3. Nålginstens växtplatser utgjordes tidigare av öppna ljunghedar, vanligen på sand, men numer förekommer den i friska till ganska torra naturbetesmarker samt som relikt på tidigare hävdade gräsytor intill vägar och åkrar. Arten är fridlyst.
Det är inte bara i vackra naturmiljöer som fåglar trivs utan även i massavedsstaplar i ett industriområde. Här erbjuds både skydd och föda för fåglar även under höst och vinter.
Likt en oljad blixt flög den svarta rödstjärten fram och tillbaka bland stockarna, omöjlig att hinna med att fotografera, åtminstone för mig. Att ge sig in bland stockarna och staplarna är dessutom mer eller mindre livsfarligt då ras kan inträffa.
Cinnobergömming, en svamp som här växte på bokved. Cinnobergömming, ”Nectria cinnabarina”, finner man vanligtvis i lövskog och blandskog, mer sällan barrskog, där den växer på döda, kvarsittande och på marken liggande grenar och kvistar av lövträd och buskar, sällan av barrträd.
Cinnobergömming på bokved. Sjukdomen rödvårtsjuka orsakas av bildens cinnobergömming och kan orsaka problem i trädgårdar och plantskolor. Cinnobergömmingen är polyfag, vilket betyder att den kan växa på ett mycket stort antal växter inom många familjer och släkten. De vanligaste värdväxterna är lönn, hästkastanj, häggmispel, bok, ask, lind, alm, avenbok, apel och på arter i släktena ”Prunus”, ”Ribes” och ”Spiraea”.
Många hålrum att gömma sig i, inte bara för den svarta rödstjärten. Det är tre individer av svart rödstjärt som uppehåller sig i vedstaplarna, en adult och två ungfåglar från årets häckningssäsong.
Svart rödstjärt, ”Phoenicurus ochruros”, är rödlistad som ”Nära hotad” eller ”NT”, och häckar sparsamt till sällsynt framför allt vid bebyggelse i städer och samhällen men även vid lantgårdar, stenbrott och grustag. Den förekommer i södra Sverige upp till gränsen Dalsland, Närke och Gästrikland och antalet reproduktiva individer skattas till endast 1200.
Häckningsmiljön i Sverige är företrädesvis i industriområden, bangårdar, hamnar eller liknande men arten häckar också ofta på industrilokaler på landsbygden, som större grustäkter och stenbrott. En miljö som uppmärksammats under senare år som häckningsplats för svart rödstjärt är större lantbruk. Enligt studier ibland annat Göteborg och Varberg finns det i bra revir både byggnader, gärna stora och höga, och en hög andel öppna, ogräsbevuxna ruderatmarker. Även upplag av till exempel järnskrot, virke eller liknande är starkt positivt för den svarta rödstjärtens häckning.
Purpurskinn, ”Chondrostereum purpureum”, finner man vanligtvis i lövskog, sällan i barrskog. Arten växer på döda och levande lövträd, sällan barrträd där man finner den på stubbar och stammar av stående och liggande träd. Purpurskinnet på bilden växer på massavedens ändträ.
Purpurskinnet är en vedlevande, svagt patogen svamp som växer i princip uteslutande på lövträd och är specialiserad på och beroende av att snabbt kunna etablera sig i sårskador, eller nyligen avverkade stubbar av lövträd.
Den större hackspetten, Dendrocopos major", spettade intensivt efter insekter i den döda barrveden och lade ingen som helst notis om min närvaro. Eftersom den saknade röd färg i nacken förmodar jag att det var en hona.
Olika auktorer har erkänt olika antal underarter av större hackspett och generellt kan man säga att de erkända antalet underarter har minskat med tiden. Peters erkände 27 stycken år 1948, 22–26 styck av Cramp et al. År 1985 och 14 av Winkler et al. År 1995, liksom Clements et al. År 2021. Tongivande International Ornithological Congress, IOC, urskiljer dock 24 underarter i sin lista från år 2022.
Kommunens nya fjärrvärmeanläggning håller på att byggas söder om industriområdet vid Vaggeryds Cell i Götafors.
Harris eller harginst sprider sig i industriområdet vid Vaggeryds Cell och bildar en grön bård utmed staketet.
I Australien är arten bitvis ett stort invasivt problem men hos oss räknas den ännu bara som en expansiv art och ska sålunda hållas kontroll på.
På hemvägen stannade jag till en stund vid Dulebäck och Dulebäcksgölen men den var tom på fågel denna grådisiga och råkalla dag.
Grävarbeten hade skett i anslutning till Dulebäck och Dulebäcksgölen i norra delen av Götaströms golfbana och jag undrade varför.
Denna trevliga och lärorika informationsskylt står vid norra delen av Götaströms golfbana och Dulebäckssjön och berättar om ångsågen och poststugan vid Götaström som idag finns utmed Kaffegatan i Skillingaryd.
Avslutningsvis för denna gång bara en påminnelse om att solen finns kvar där ute även om den vid denna årstiden står väldigt lågt över horisonten men om bara drygt 10 dagar vänder det och vi går mot ljusare tider!
Bästa hälsningar och på återseende!

Hjälp Ukrainas folk!

Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra

och inte hatar varandra dödar varandra

genom beslut av gamla människor som känner varandra

och hatar varandra men inte dödar varandra.
 
//Dan