EU-val, Sveriges nationaldag och minnesvärda bilder från vår hemmanatur. Hjälp Ukrainas folk! Krönika 776 20240601
Bara en liten påminnelse, glöm inte bort att rösta i det stundande EU-valet!
Valet till Europaparlamentet äger rum den 6–9 juni år 2024. Ta reda på vad det är, hur man röstar och varför!
Det är mycket viktig att varje röstberättigad person använder sin röst i en demokrati!
Varje röst är viktig och tänk på att motsatsen till en demokrati är en diktatur.
Det är också vid denna tid Sveriges nationaldag som firas sedan år 1893 till minne av Gustav Vasas val till kung år 1523 och 1809-års regeringsform. Under en period kallades dagen för Svenska flaggans dag men sedan år 1983 är den officiellt Sveriges nationaldag. År 2005 blev nationaldagen officiell helgdag och röd dag. Den svenska nationaldagen kom till i början av 1890-talet, med inspiration från Norge och Danmark, som hade sina nationaldagar den 17 maj respektive den 5 juni.
Rödstjärt, ”Phoenicurus phoenicurus”, det latinska namnet kommer från grekiskan och betyder ”purpurröd stjärt”. Hanen hos rödstjärten i häckningsdräkt är färggrann, med vit panna, svart strupe och grå mantel. Stjärt och undersida är rödbrun men honan är oansenligare färgad, brunaktig med ljus undersida och tegelröd stjärt. Rödstjärten är en av våra mest spridda arter och finns i hela landet och den lever av insekter men ibland även av bär. Sången hos rödstjärten är kort men omväxlande, ofta innehållande olika härmljud och kan påminna om både stenskvättans och svartvita flugsnapparens sång. Boet hos rödstjärten byggs i någon hålighet i träd eller murar, inte så sällan i jordhålor på marken eller under stenar.
Hugaligen, Gunnar Brusewitz skriver att den vackra rödstjärten på en del håll i Finland kallades för dödsfågeln därför att man inbillade sig att någon skulle dö före årets slut i den gård vars flaggstång han valt till sångställe. Hugaligen, igen!
Namnet rödstjärt nämns första gången cirka år 1500 men är säkert äldre än så och hänsyftar så klart på de roströda yttre stjärtpennorna. Rödstjärten föredrar att häcka i öppna, varma och torra skogsmiljöer men eftersom det sydsvenska skogslandskapet var av en helt annan och mer öppen karaktär under 1800-talet torde rödstjärten ha varit vanligare förr. En del äldre uppgifter tyder dessutom på att arten tidigare varit vanligare även i anslutning till bebyggelse.
Rödstjärten anländer till Skåne normalt i mitten på april medan till de nordligare delarna av landet anländer den i slutet av maj eller i början av juni. När hanen anlänt på våren låter han höra sin sång vid praktiskt taget alla tider på dygnet. Rödstjärten känns lätt igen på den varmt roströda stjärten och när han sitter stilla, dallrar han ideligen på stjärten. Han gör med andra ord ett nervöst intryck och vill helst sitta fritt under sången.
Under själva bobyggandet avtar sången för att sedan åter öka när ruvningen påbörjas. Boet byggs, som sagt, i någon hålighet i träd eller murar, inte så sällan i jordhålor bland trädrötter på marken eller under stenar. Ibland på mer otroliga ställen som i gamla bilvrak, brevlådor och bortslängda stövlar eller i en ihålig björkstubbe som den gjorde hos mig förra sommaren. Rödstjärten är dessutom en vanlig gäst i fågelholkar. Boplatsen utväljs av hanen och sedan inviterar han honan till den tilltänkta boplatsen. När honan sedan accepterat en bohåla, sköter hon helt byggandet av boet, som består av gräs, bark, mossa och rötter med en invändig beklädnad av hår och fjädrar. Äggen, fem till åtta till antalet, är blågröna, undantagsvis med sparsamma och otydliga fläckar. Äggen läggs i maj till juni och kläcks efter två veckor. I princip är det honan som sköter ruvningen men båda könen matar däremot ungarna. Om två kullar läggs, övertar hanen ensam matningen av den första kullens ungar när honan på nytt ligger och ruvar den andra kullen. Födan består av allehanda insekter, men även bär har rapporterats ingå i matsedeln. Ungarna uppföds huvudsakligen på insektslarver.
Gyllensandbiet, ”Andrena nigroaenea”, flyger i en generation, från början av april till början av juli. Den kan uppträda i stort antal och förekommer i de flesta naturtyper som skogsbryn, hagmarker, torrbackar, grustag, vägkanter, banvallar, ruderatmarker, trädgårdar och parker. Arten gräver ut bogångar där marken är glest bevuxen, ofta i stora ansamlingar, också på upptrampade gårdsplaner och i rabatter.
Honan samlar pollen på många olika blommor och tycks vara helt ospecialiserad med avseende på val av pollenkälla. Exempel på blommor där gyllensandbi kan ses födosöka är vintergäck, Scilla, maskros, sandvita, sommargyllen, blåeld, gulreseda, ryssgubbe, slån, fågelbär, aplar, hagtorn och måbär, i trädgårdar även på vårljung, stjärnflocka, gräslök, gemsrot och på åkrar åkersenap.
Gyllensandbiet boparasiteras av flera arter gökbin, gyllengökbi, majgökbi och gullgökbi.
Gyllensandbi är en mycket vanlig art i Götaland och Svealand, med gott om fynd också i södra Norrlands kustområden. Enstaka fynd har gjorts längs norra Norrlands kust, upp till Haparanda.
Det är nu mycket intensiva dagar för talgoxeparet i holken då äggen är kläckta och ständiga tiggarläten från ungarna hörs inifrån boet.
Ingen rast, ingen ro, bara slita, bara gno som Kronblom så träffande formulerat saken.
Kronblom, tecknad humorserie om en lättjefull hemmansägare och hans omgivning i byn Vinkelboda.
Elov Persson skapade Kronblom år 1927 för veckotidningen Allt för Alla. Serien övertogs år 1968 av sonen Gunnar Persson och dennes son Jonas Persson tecknar sedan år 2006 egna avsnitt av Kronblom.
Ibland gör Kronblom utfärder till den likaså fiktiva staden Sladdköping men han tycker bäst om att ligga inne på sin kökssoffa och ta det lugnt. Detta uppskattas inte av hans fru Malin, och ännu mindre av svärmodern, Agata Abelsson och det är ofta spänt mellan Kronblom och svärmodern. Kronblom gör vad som helst för att slippa se sin svärmor. När det gäller att bli av med sin svärmor så är inte Kronblom längre lat, utan kan jobba riktigt hårt, om han vet, att han slipper se henne. Ofta lyckas han också med att bli av med henne.
Andra figurer i Kronblom är grosshandlaren, den snåle storbonden Rovlund, grannen Svängrot och handlare Nilsson.
Kronblom går idag att läsa i serietidningen 91:an.
Vi följer spänt vårt häckande nötväckepar och hoppas att även årets häckning går bra. De vuxna fåglarna är rena rama sommarunderhållningen och de är näst intill halvtama.
Denna klibbticka av speciell och ovanlig färg har nyligen tittat fram på stammen av vårt minst 55 år gamla körsbärsträd i trädgården.
Klibbtickan, som är en brunrötare, finner man vanligtvis i barrskog och lövskog där den växer på stubbar, liggande och stående stammar av barrträd och lövträd. Det är verkligen inte ofta jag har sett den på körsbär och med denna märkliga färg.
Parksnäckan, ”Cepaea nemoralis”, liknar framför allt den vanliga trädgårdssnäckan, ”Cepaea hortensis”, men kan normalt skiljas från denna på mynningsläppens färg. Former av parksnäcka med vit eller gul mynningsläpp kan vara svåra att skilja från trädgårdssnäcka.
Parksnäckan är i Sverige helt människospridd utom möjligen på ön Ven i Skåne. Typiska livsmiljöer för arten är trädgårdar, parker, kyrkogårdar och andra människopåverkade biotoper. Under senare decennier har en ökad spridning av parksnäcken kunnat observeras, både inom de områden där den tidigare var känd och till helt nya trakter, också norrut i landet. Troligen underlättas artens etablering av det allt varmare klimatet. Spridningen är människobetingad och sker huvudsakligen genom transport med växter och jord.
Kråkan eller grå kråka är enligt svensk folktro en av fågelvärldens mest intelligenta varelser, ”Bryter hon benet av sig, spjälkar hon det själv med grässtrån”." Har hon löss, befriar hon sig från dessa genom att som räven lägga sig i vatten”. Dessa påståenden är nog en smula överdrivna, men kråkan anses inte så bundna av instinktshandlingar som andra fåglar och lär sig därför snabbt nya saker. Man har till exempel funnit att kråkor ibland vittjar fiskarnas saxar och ståndkrokar vintertid genom att dra upp revarna och äta betesfisken.
Kråkan var i gamla tider ansedd som Odens fågel tillsammans med korpen och så småningom övergick den i folkmedvetandet mer och mer till att bli Hins fågel. Därmed följde att kråkan ansågs ha en del att göra med häxor och ”kloka gummor och gubbar”. Häxorna kunde uppträda i kråkgestalt och tysk folktro uppger, att när häxorna samlades hos fan, uppvaktades den onde av kråkor och själva kunde de ha umgänge med honom i kråkgestalt. När en trollkunnig människa dog, syntes kråkor vid dödslägret.
Pilfinken häckar ofta i ihåliga träd i parker och alléer, under tegelpannor och i bland även i fågelholkar. Boet byggs av båda könen och består av halm, grässtrån samt fjädrar och paret bildar livslånga äktenskap.
Rödblära, ”Silene dioica”, är en art i familjen nejlikväxter som är en flerårig, 40–80 centimeter hög ört med mjukhårig stjälk och dels långskaftade blad i rosett vid marken, dels oskaftade, motsatta stjälkblad. Arten är tvåbyggare, det finns med andra ord hanplantor och honplantor, med rödvioletta, 20–30 millimeter vida blommor. Arten hör hemma på fuktig lövskogsmark och blandskogsmark i Europa, Asien och Nordafrika och är tämligen allmän i hela Sverige.
Sibirisk spirea, ”Spiraea trilobata”, är en rosväxtart som först beskrevs av Carl von Linné. Det är en lättskött buske med ett tätt, buskigt växtsätt och lätt, överhängande grenar. Bladverket är mörkgrönt till blågrönt och består av små, rundade blad med vågiga kanter på bladtopparna. Blomklasarna sitter tätt tillsammans längs med de överhängande grenarna som täcker hela busken och blommorna uppskattas av våra pollinatörer.
Avslutningsvis åter till rödstjärten, i augusti drar rödstjärten söderut till vinterkvarteren i savann och buskskog i ett bälte tvärs över Afrika söder om Sahara.
Flyttningen kan gå snabbt och det har noterats att rödstjärten kan flytta drygt 2000 kilometer på bara fem dagar.
Bästa hälsningar och på återseende!
Hjälp Ukrainas folk!
Krig är en plats där unga människor som inte känner varandra
och inte hatar varandra dödar varandra
genom beslut av gamla människor som känner varandra
och hatar varandra men inte dödar varandra.
//Dan